Ibland undrar jag vilket som är orsak och vilket som är verkan när det är indikatorer och förväntningar som får styra börshumöret och faktiskt avgör människors liv och framtid. Idag läste jag i DI att makroindex gått ner medan mikroindex stigit. Folk tror alltså att det ska gå sämre för samhället, bopriserna ska ner och arbetslösheten stiga, men de har högre förväntningar på sin privatekonomi. Det säger mig att någonting är snett och galet!
Tvångsförsäljningar av aktieportföljer på grund av överbelåning. Aj, säger jag bara. Sen rekylerar det nästa dag och någon stackare sitter med en börsbaksmälla som heter duga, och undrar hur detta gick till.
För när marknaden har låga förväntningar på framtiden och börsen går ner, ja då blir folk arbetslösa eller tvångsutlösta. För så är det bara. Allt är skit. Marknaden lurar fram räntesänkningar genom panikattacker, precis som en tonåring som ropar på hjälp "titta jag skär mig jag skär mig, nu måste någon bry sig väl?". Tyvärr hjälper detta bara långsiktigt och det är ingenting som syns direkt, vilket gör att olyckskorparna får rätt ändå.
De verkar resonera som Drygaste gjorde när han låg ner och visslade på grodor vid åkern: "Hur ska man annars kalla på dom?"
Läs spåtantens läppar: S t a g f l a t i o n
3 kommentarer:
ja, hur annars ska man kalla på de?
Det mesta är konspiration .. eller rätt personer som säger något ...
I en allt globalare värld behövs förvånansvärt lite för att rubba ekonomin. Det verkar väldigt svårt att balansera den .. ett sandkorn börjar rulla sen är det en lavin.
Äh jag babblar bara.. för trött idag.
Ha en bra dag och stör inte grodorna för mycket!
Kram
Det finns alldeles för många som visslar på grodor, inom olika områden. Det mesta i världen verkar stabilt som en sinuskurva, att det ska vara så svårt att uppnå någon form av balans. Eller en sinuskurva kanske är lite väl förutsägbar för att fungera som analogi. Problemet är väl att få med makt tänker längre än en "mandatperiod". Eller än den egna näsan.
Skicka en kommentar