Blommor, ondska och självkritik i en salig röra.

Träffade Z för inte så länge sedan. Vi diskuterade lite om allt möjligt och jag kom fram till att jag har ett behov av att blogga om begreppet ondska.

Jag tror inte på ondska. Ondska förutsätter att det finns en medvetenhet, insikt och kapacitet till empati hos den som utför den onda handlingen. Handlingar kan vara fel, olyckliga och förfärliga för att inte säga horribla. Människor formas av sina erfarenheter och den kontext de befunnit sig i, de förutsättningar de haft - både genetiska och historiska - och kan därför i förlängningen inte klandras för de så kallade onda handlingar de utför. Handlingarna må vara hur förkastliga som helst, jag håller också med om att det behöver finnas straff för att försöka avskräcka de med moralisk och empatisk brist att begå brott, det är däremot inte lönt att gå och vara arg på och klandra människor som begår så kallade onda handlingar. De kan omöjligen ha den empati och den insikt som krävs för det. Ta Englamördaren, eller mannen som dödade ett litet barn samma dag som Anna Lind blev mördad. Människor som begår den typen av handlingar måste, i min mening, vara så pass psykiskt sjuka att de inte kan hållas ansvariga för sina handlingar. Om någonting så är det synd om dem som uppenbarligen behövt vård, men inte fått den, och därför begått handlingar som de troligtvis inte kommer att klara av att hantera om de väl blir friska. Skulle jag någonsin bli så sjuk att jag mördar någon, hoppas jag att jag aldrig får bli så frisk att jag inser vad jag gjort. Stackars pappan i Danmark som tog livet av sin dotter, när han glömde henne i bilen på vägen till arbetet. Onödiga tragedier, allihop.

Jag går och tror gott om mig själv. Klappar mig själv på axeln och tycker att jag är toppen, en god och snäll människa. Nehe. Häromdagen satt jag och tittade på folk på bussen och tänkte för mig själv, på fullaste allvar, "Oj, vad fet hon är. Vet hon om hur fet hon är? Vilken tur att jag inte är hon..." Jag skäms för att erkänna det, jag är verkligen så hemsk och förfärlig och ytlig. Skönt att jag åtminstone har vett att skämmas för det. Alltid något, det kanske finns hopp ändå.

Idag fick jag blommor! Finaste rosorna i alla möjliga olika färger. Mobbo X och Svägerskan har varit ihop ett långt tag nu, och tyckte att de ville tacka mig för att de träffats. De skulle ha träffats ändå, och troligen varit ihop idag oavsett vilket - men vem tackar nej till tjusigaste blommorna när man får dem? Inte jag iallafall :)

Har haft finbesök i helgen, ätit gott och spelat alfapet. Jag vann såklart! Middag hos päronen ikväll satt inte heller fel. Nästa händelse jag verkligen ser fram emot är att få träffa mr cc igen. Han är borta för länge för min smak. Nu får vi snart åtgärda detta innan vi bägge ser det som ett för stort problem...

Sovdags, vissa jobbar ju som sagt ;)

Social

Mobbo X och Svägerskan var här ikväll, såg Pretty Woman och käkade lite. För mig var detta månadens sociala tillställning, en dag värd att noteras.

Det finns väldigt lite i mitt nya liv som påminner om mitt gamla, ni vet det där livet man har innan man börjar jobba och/eller skaffar barn. Jag minns så väl hur märkligt det verkade att föräldrarna bara träffade vänner ibland, och på ytterst välplanerade middagstillställningar, en gång i månaden eller ännu mer sällan. Nu förstår jag varför. Man måste äta, så då kan man lika gärna passa på att träffa vännerna, som alltmer börjar likna bekantingar (skamlöst stulet uttryck från Lejonkungen 3), eftersom man ses så sällan att man knappast känner varandra särskilt bra längre.

Smsade med Drygaste i veckan, vi har inte hörts på evigheter och han fyller snart år. Han lovade att höra av sig, men sedan har jag inte hört ett pip från honom.

Han har också skaffat jobb...

Livspusslet

Ingen har efterlyst mig, men jag antar helt fräckt att jag blir saknad när jag inte skriver på länge. Jag har inte grävt ner mig eller gått och gömt mig. Tvärtom har jag fixat det där jobbet jag hoppades att jag skulle kunna fixa. Tyvärr har det inneburit mycket resande och så pass långa dagar att jag den senaste tiden varit glad ifall jag har hunnit gå och lägga mig innan det varit dags att gå upp igen.

Min dotter börjar tro att jag är en smått mytisk figur. Ibland säger vi godnatt och godmorgon i samma konversation, vilket är en smula tragikomiskt såhär i efterhand. Kanske borde jag skaffa mig en hemma-man som kan sköta marktjänsten medan jag försörjer familjen? Tror att mr cc skulle gå med på det, men det får bli när jag tjänar bättre.

Tills dess består livet av att försöka pussla ihop hämtning och lämning av barn, hinna allt i sista minuten, bli minutiöst organiserad och vara konstant skärpt. Har bland annat blivit expert på att ordna matsäck till mig själv och tänka ut smarta lösningar åt lillan, eftersom jag aldrig vet när jag kommer hem i tid för att laga någon slags middag.

En dag i taget är det som gäller.

Lördagsmums!

Lilla trollungen har varit fruktansvärt uttråkad. Ingenting jag hittat på har varit roligt. Det mesta av det hon har föreslagit har varit ogenomförbart, antingen för dyrt eller bara omöjligt just nu - åka på solsemester, hälsa på hos farmor, bygga ett fågelbo... Jag vet, fågelbo kunde vi ha byggt, men...fågelbo? Jag orkar bara inte.

Som tur var fick hon en snilleblixt. Vi lagar maräng! Jag har aldrig lagat maräng, men det värsta som kan hända är väl att det blir pannkaka av alltihop och oätligt tänkte vi. Klokt av oss. Vi har precis mumsat loss på de sista, perfekta marängskapelserna.

Nu ska jag fixa Zabaionekräm med portvin och färska bär. Ja, jag måste ju göra någonting med äggulorna som blev över ;)

Julklappar

Igår pratade jag och mr cc om klappar. Han hade inte köpt något åt mig ännu, och visste inte alls vad han skulle fixa. Hade jag förresten någon idé om nåt litet i 200 kr-klassen?* Hur det nu gick till så slutade det med att han försökte förhandla med mig om storleken på julklappen.

"Jag tar ut dig på middag på fina restaurangen, det är mitt sista bud."

Vi skrattade gott i säkert en halvtimme. Frågan är om det var åt samma sak.

Flest julklappar går till lilltrollet såklart, för av någon anledning tror jag vart år att jag måste köpa tillräckligt åt henne för att täcka upp hela "klapp-behovet". Varför glömmer jag bort alla släktingar och vänner som självfallet vill handla åt snäckan? Lika överraskande varje år. Någon föreslog att jag borde lägga varje års överskottspresenter i en garderob och sedan låta henne öppna den när hon fyller 18; som ett slags tidskapsel. Kanske inte.

* Det hade han ju inte behövt tala om för mig, eller? När började man förresten att prata om vad klapparna kostar...det stör mig lite.

Jordbävning?

Mor min ringde imorse och påstod något så befängt som att vi haft jordbävning i Skåne. Yrvaken som jag var, kom jag på att det måste ha varit något slags skämt - men kontrollerade ändå saken. Det visade sig att vi faktiskt haft en jordbävning på 4.7 på richterskalan. Både jag och lillan sov som stockar. Ingenting ser ut att ha blivit skadat eller ens flyttat på sig, så antingen har vi haft tur eller också bor vi i ett stabilt hus!

Glad Advent :)

Halkan

Vad är det med folk här nere? Första dagen med minusgrader kommer alltid som en chock. Oj!!! Det är halt! Jag är förvånad, är du förvånad? Jag är förvånad! Till folkets försvar bör nämnas att de flesta faktiskt sänkte hastigheten lite. Antar att det beror på "skrapeffekten". Om första halkan kommer när man kan se att det är halt, dvs när rutorna måste skrapas, händer säkert färre olyckor. Iallafall jämfört med när halkan kommer som underkylt regn. Måste undersökas, kanske redan finns statistik på det. Förresten är jag ganska säker på att jag har skrivit om detta förut. Borde länka...kanske senare.

Tiden bara rinner iväg. En tenta ifrån examen nu och ingenting kommer att vara sig likt. Jobb eller vidare studier? Det beror på arbetsmarknaden och min jobbsökarförmåga.

Försenade nyheter: Mobbo X och Svägerskan (S) har flyttat ihop, i samma stad som jag bor i. Alla är glada; jag, lillan, mr cutey cute, min mamma...möjligen även mobbo X och S! Tänk bara vilken tid vi sparar in på färre relationer och kortare restid. Dessutom kan jag och mobbo X träffas även på våra respektives släkttillställningar. Smidigt :) Oanad mängd fördelar...jag är lyrisk!

Aktivt lat

Just i detta nu håller mitt nagellack som bäst på med att torka och det är snart dags att tvätta bort ansiktsmasken. Mitt i natten! Det var så härligt att ha hemmaspa-kväll senast, så jag kände mig manad att göra om det igen. Vad kan passa bättre när man går och väntar på något gott*? Nu ska jag bara fatta kärlek till dammsugaren också. Kanske förmår mig att återgå till gamla träningsrutiner snart.

Just nu känns det ändå helt okej att sitta här och njuta av min egenhändigt plockade bukett blommor**, medan jag tar hand om mig själv. Snart dags för skönhetssömnen.


* Semestern med mr cc och/eller provsvar från labbet rörande tidigare nämnd knuta i bröstet.

** Rosenvial och smultronschersmin från en väninnas trädgård. Ljuvligt romantiska!

Soffan

Jag har, utan tvekan, den obekvämaste och mest opraktiska soffa som finns. Inte nog med att den inte går att hångla eller sova i; det går inte ens att sitta bekvämt i den. Till viss del kan det bero på den ofördelaktigt sneda placeringen i förhållande till tvn, som i sin tur inducerats av ett överbelamrat vardagsrum. Försök själva att flytta från fem rum till tre.

Som om inte det var nog har den förnicklade tingesten gått sönder lite här och var. Barn gillar att klänga på möbler. Kasta sig i dem. Hoppa och sparka. Soffan är inte lika förtjust i dylika aktiviteter. Den är såklart för dyr att reparera och för fin för att slängas.

Skyll dig själv, skulle någon vänlig själ ha sagt om de kunde. Jag ville ha den här soffan till varje pris, den är så fin, gammal, arvegods och gudinnan vet vad mer. Den har affektionsvärde. En sak är väldigt säker; kostnaden för mina kiropraktorbesök överstiger med råge soffans affektionsvärde. Den måste bort.

...

Dags att fundera ut vem jag ska lura att ta hand om eländet.

Men sätt en egen rubrik då!

Jag har kommit på vad felet är. Fel folk ser rätt film! Om killar verkligen vore intresserade av att förstå sig på kvinnor, något som vi för övrigt vet att de egentligen bara låtsas vilja, skulle de sitta klistrade framför romantiska komedier och inte lära sig om sex från porr, utan skicka alla sina funderingar till frågespalter. Vice versa är säkert också helt ok* om det inte vore för att det på intet sätt skulle hjälpa det stackars manliga könet att förstå sig på oss**.

Alla borde se Juno, män som kvinnor. Det kanske inte löser några världsproblem, men det råkar vara en insiktsfull och fantastiskt bra film. Akta er killar, ni kanske tycker om den!

När vi ändå är inne på ämnet, så skulle jag vilja rekommendera lite gott tilltugg till filmen...eller kanske småplock till festen. Jag har tillockmed en snabbfix till bastuölet! *applådera och jubla här*

Crostinis á la Greenchili

Crostinis*** i valfri smak, jag tog neutrala
Pesto genovese med smak av soltorkade tomater****
Lufttorkad skinka. Ta bort fettranden!
Krasse, klippt.

Lager på lager. Klart! Dom här godbitarna trivs utmärkt i sällskap med söta, kalla drycker. Eller vin. Eller öl. Vatten går också. De måste testas, heltenkelt.


Greenchilis utmärkta bastufestförslag:

Ta många kalla öl, valfri styrka - who are we kidding
Ta ölkorvar av valfri sort - gärna sånna singelplastförpackade
Nätmelon - vem sjutton kan stava till cantaloupe, den är grön inuti iallafall.

Varm bastu, nakna människor i handdukar. Drick. Slakta korven, döda melonen. ÄT. Fördelen är att både melon och ölkorv håller ganska bra i oöppnad förpackning i värme. Ett tag åtminstone ;)

Gonatt!

*Många tjejer kollar på fotboll och porr ändå, säkert av ett ton olika skäl. Jag tänkte inte prata om dem här, mer än att kort nämna att det kan finnas ett visst egenintresse inblandat, utöver försöken att förstå sig på sin eventuellt osamkönade (det ÄR ett ord) partner. :)

**Oss. Jag vet inte hur många gånger jag har tänkt att jag inte alls är som andra kvinnor. De där läskigt klängiga, PMSdrabbade surkärringarna. Fast jag kom på att det är inte andra kvinnor heller. I genomsnitt är vi alla bara mänskliga.

*** Små runda rostade baguettemunsbitar. Mums och självfallet inte bra för figuren.
**** Eller ta vanlig pesto då för sören och släng på lite soltorkad-tomat-hack istället. Jobbigare men funkar väl.

Trötter

Vad gör jag uppe nu? Jo, jag skriver det sista på tentan som ska lämnas in om några timmar. I helgen tänkte jag vila upp mig lite, men imorgon måste jag vara social. Hehe önska mig lycka till =P

Lite om mycket

Sitter och skriver en hemtenta med inlämning om cirkus en vecka, med uppehåll bara för att se Sex and the City där Samantha får bröstcancerdiagnos. Suck. Min tid för undersökning är inte förrän i slutet av nästa månad. Ibland känner jag att det är lugnt, andra gånger får jag panik. Vad händer med mitt liv om jag har cancer? Frågan är inte om jag överlever, frågan är hur det påverkar...allt.

Mr cc är underbar. Han kanske inte friar precis, men han pratar om underredesbehandling till vår fina bil, ringer mig flera gånger om dagen och bara...ja, han är mr cc. Nu börjar jag snart lipa.

Mobbo X motiverar mig att börja träna igen. Han och hans söta kattbebisar kommer gärna till oss på besök. Gissa om det blir populärt hos lillan! Jag skulle gärna adoptera både bror och mjuka kissekatter. Då får jag åtminstone en vuxen till i huset på heltid och två små varma kärleksbollar som kan väcka mig om morgnarna med att trampa på mina ömma bröst, som bonus. Katterna alltså.

Fast det kanske är lika bra att mr cc jobbar som han gör. Skulle vi tröttna på varandra om vi bodde ihop på heltid? Jag vet inte. I mina fantasier gör vi inte det, men vad har de med verkligheten att göra? I mina fantasier är jag frisk, ung, smart och vacker i evighet. Amen.

Min dotter är hands down världens finaste, smartaste, coolaste unge. Nu ska jag gå och kolla på henne medan hon sover.

Bra idé - dålig idé

Först måste jag få ställa en retorisk fråga. Vad är det som flyger i mina grannar vid nio på kvällarna, som gör att de måste smälla i dörrar och flytta möbler, spela musik och skrika? Högljudda "diskussioner" föres lämpligen på dagtid, tack!

Jag börjar misstänka att den lägenheten är jinxed. Folk bor inte kvar där särdeles länge och de som bor där är alltid...ovanligt nattpigga (nu var jag diplomatisk). Alla andra i huset är så försynta så. Faktiskt har jag vid flera tillfällen kommit på mig själv med att tro att det finns en lägenhet till här, en hemlig en som ingen känner till där det bor en trollfamilj.

Nu var det inte alls detta jag tänkte skriva om, egentligen. Här kommer en liten punktlista med bra, respektive dåliga, idéer.

Bra idé*:

• Plugga till tentan i god tid.
• Planera sin tid lagom mycket.
• Träna regelbundet.
• Äta varierad och sund kost.
• Städa ibland.
  

Dålig idé**:

• Hälla vatten över grenuttag (ger visserligen spännande, elektriska ljud. Men ändå).
• Göra allt utom att plugga när man har tre tentor på två veckor.
  
• Tappa mobilen på bussen.
  
• Tappa mobilen på en buss till efter att man fått tillbaka den. Samma dag.
• Glömma tvätt i torkrummet.
• Sträckläsa en bok*** hela natten när man måste upp nästa dag.
  

*Egentligen har jag inga bra idéer. Det där lät mest som sunt förnuft och förmaningar jag hört av någon annan. Att det bör vara bra idéer antar jag bara genom att testa motsatsen. Detta är alltså en kontrafaktisk lista. Motsatsen till ibland är "ytterst sällan", om någon nu undrade.

** Den här listan är idel egna erfarenheter, massor av "don't try this at home kids, cause I did and look where it got me". Jag har inga "gör såhär istället", tyvärr, bara en massa "no no".

*** Det är väl ingen som i sina vildaste fantasier får för sig att det skulle vara skolrelaterad literatur?? Menar väl det.

Tentaplugg

Tentan: Hej, det är jag igen! *ler ondskefullt*

Chilin: Usch inte DU nu igen :( Om jag fixar dej nu så ses vi aldrig mer sen. Eller hur?

Tentan: Höhö... Sånt önsketänkande! *elakt flin* Nu ska vi allt se vad du tål, jag är extra svår!


Ja, så är det. Ni förstår vad detta innebär va? Min lägenhet kommer att bli skinande ren, barnet kommer att få massor av "kvalitetstid" och jag kommer att besvara all epost inom fem minuter. Släkten kommer att besökas, vänner kommer att ringas till och böckerna i bokhyllan sorteras i bokstavsordning efter författare och i kronologisk ordning inom varje författare. Det enda jag inte kommer att göra, förrän möjligen två dagar innan den förfärliga tentamen, är att plugga.

Surtant och balsampromenad

Glömd gympakasse, tvättid, läkarbesök, tvätt igen, lunch med ny väninna "K". Tvätt igen, klar två minuter innan tvättidens slut. Jag har ingen optimistklocka. Sur tant stod och väntade, kallade mig nåt onämnbart när jag gick ut. Stackars människa, hon måste ha haft en riktigt dålig dag.

Härlig kortpromenad med dottern, goa fd grannen och hennes hund var som balsam för själen. Åh solljus!


Jag har nya fräknar, precis som det ska va!

Något galen helg

Fredagen har jag inte så mycket att säga om, mer än att det var fantastiskt härligt att få hem mr cutey cute igen. Den första dagen försvinner alltid alldeles för snabbt, förmodligen för att den är superhärlig. Det fantastiska vädret gjorde sitt till.

Lördagen. Oj. Utekväll med mr ccs föredetta arbetskamrat och dennes kusin, plus tillhörande "crew". Förfest i en håla jag aldrig hört talas om förut. Fest mitt ute i ingenstans på ett ställe med förfärlig musik. Allt det där visste jag såklart redan innan jag satte foten där, men jag hade inte kunnat ana vidden av misären.

Först höll vi på att inte komma iväg, för att jag hade hittat på en massa saker vi skulle göra; sätta på skattemärke på bilen (jo, sånt kan ta tid), jippo ute hos päronen och sen packa en massa. Ja, för det duger inte att bara ha ett ombyte om man ska sova borta och sen gå iväg nånstans nästa dag. Det tar ett par timmar att köra dit vi skulle och vi kunde ju inte precis köra raka vägen dit själva. Som tur var ställde svägerskan, S, upp och skjutsade. Stackarn missade sina egna planer bara för att vi var försenade. Usch, stress gör mig mer förvirrad än vanligt*.

Väl på förfesten möts vi i dörren av en liten flicka på sisådär en fyra-fem år. "Jaha, barnvakten har inte kommit ännu" tänkte jag, helt felaktigt såklart. Barnvakten var redan där. Faktum var att förfesten var hemma hos en småbarnsfamilj, med en kompis på besök dessutom (fem år hon också tror jag). Mamman rökte inomhus och bredvid satt hennes gravida syster och rökte hon också. Folk svor, berättade slagsmålshistorier...och på väggarna hängde halvnakna bilder på sagda mor. Släpp ut mig. Lekte lite med barnen och försökte få tiden att gå medan vi väntade på att komma iväg. Kräv körkort för att få skaffa barn!

När vi väl kom dit började jag fylla på, för det fanns inte så mycket annat att göra. Folk runt omkring föregick gärna med gott exempel. I efterhand berättade mr cc att det fanns en hel del "prospects" där, tydligen vid vårt bord dessutom. Bara så ni ska få en idé om vad det handlar om så spelades det dansbandsmusik, jag tillbringade mesta delen av tiden med att hångla upp min pojkvän och pussade på och dansade med en annan killes tjej**. Något överförfriskad slutade natten, runt halv ett, med att jag knappt medvetet satte mig i bilen påväg hem och högljutt bad mr cc att sluta äta dillchips så att jag skulle slippa kräkas i vår bil. Jag klarar helt enkelt inte av alkohol i stora mängder längre. Note to self: Du har fyllt 30 och är praktiserande deltidsnykterist***!

Sen var det söndagen, ja. Nämnde jag att vi skulle på mr ccs släktings kalas på söndagen? Höhö. Minns inte riktigt hur jag kom i säng, men jag fick av mig kontaktlinser och lite grand av sminket åtminstone. Resten satt under ögat när jag vaknade för andra gången klockan halv åtta av att svärmor och svägerskan skulle ut med hästarna eller nåt. Sen hade jag precis somnat när mr cc fick för sig att det var trist att vara vaken ensam, eller någonting närbesläktat. Jag hade precis så ont i huvudet och mådde exakt så illa som ni kan föreställa er. Troligen värre. Försökte somna om, fick en katt i huvudet. Sen två katter trippandes över mina ömma bröst****. Det blev inte många timmars sömn den natten kan jag avslöja. Jag var ett veritabelt vrak. Fick i mig en banan och lite drickyoghurt innan det var dags att ge sig iväg på kalas med stora tjocka svärsläkten. Som genom ett under försvann den värsta bakfyllan i bilen på vägen dit och allting gick bra. Lyckades tillockmed äta av den goda maten som serverades.

Så. Det där var min något galna helg. Gonatt ;)


* Det ÄR faktiskt möjligt.

** Det var iallafall ganska trevligt, tyckte mr cc också!

*** Ja, vad heter det annars när man inte dricker till ordentligt mer än på sin höjd en gång i kvartalet?

**** PMS!

Sångfågeln vaknar

Idag när jag och dottern tog en liten promenad i stan, råkade jag titta upp precis när två fantastiskt söta små finkar* landade på en gren. Det blev att snabbt hala upp mobilkameran, fast självklart blev bilden inte så värst bra. De var så vackra, så fria, så somrigt fladdriga. Allting står i blom här, det är lika varmt som på Familjeresan och året lovar att bli lika fantastiskt som jag trodde runt nyår.

Jag måste sjunga. Det känns i hela kroppen!

* Tror jag. De var gröna - då är det väl grönfink? Jag måste köpa mig en fågelbok!

Är du äckelmagad läs inte detta!

VAB (Vård Av Barn) är bara tillämpligt om man har en inkomst, vilket jag då inte har. Alltså ingen VAB, utan bara lite trevlig långhelg (hoppas det inte blir längre än så) med min sjuka dotter.

Min underbara mor erbjöd sig att passa lillan under hennes sjukdom, men det finns två saker jag helst tar hand om själv; städning av min egen toalett samt lillans kaskadspyor*. Inte vanliga spyor, nej nej, kaskadspyor. Förra gången hon var såhär sjuk orkade jag inte ens skriva om det. En anledning till det kan förstås vara att jag strax innan dess skrivit om hur sällan hon är sjuk. The irony of it all. Nu ställer jag in min tenta, för oavsett vilka andra anledningar jag än må ha att vårda barnet själv när hon mår såhär dåligt, så är den viktigaste att hon vill det. Ingenting känns tryggare än när ens förälder släpper allt och tar hand om en när man är sjuk. Jag är av uppfattningen att det dessutom påskyndar tillfrisknandet om man blir lite lagom ompysslad.

Stackars barn, inte kul att spy, och hon såg så mycket fram emot att träffa mobbo X och katterna igen i helgen. Det får bli en annan gång.

Gonatt för den som får sova, nu måste jag tvätta**!

* Denna gången spydde hon åtminstone inte ner hela mig. Å andra sidan höll jag mig frisk förra gången...undrar om det finns något samband?

** Jag är medveten om att det finns läbbigare saker än att tvätta av bitar av uppspydd mat från lakan och örngott, kuddar och golv och allt vad det kan vara. Detta är ändå äckligt nog, blä! Kunde jag förresten nånsin få göra detta vid nån annan tidpunkt på dygnet, så vore jag tacksam.

Vårkänslor i kvadrat

Nu, nu äntligen är det vår! Var jag någonsin tveksam till huruvida jag blev tröttare under det mörka halvåret är allt tvivel som bortblåst, med hjälp av de friska och småkyliga vårvindarna som är vackert ackompanjerade av värmande sol.

Inte nog med att jag klarar mig med något mindre sömn; jag märker av ett ökat intresse av intimt umgänge med pojkvännen dessutom. Kanske det är för att man slipper vira in sig i murriga kläder?

Jag läser 175% sisådär och har precis fullt upp hela tiden, fast jag ska nog hinna med lite tv ikväll ändå. Jo, jag vet att jag inte ser på tv...men ni vet hur bra Sex and the City var i början? Nu har skaparen till den serien gett sig in på ett nytt projekt, Cashmere Mafia, som sänds på måndagskvällar klockan 21.00 på kanal 3.













Har ni missat den är det synd om er, faktiskt, för det är redan på avsnitt 5. Jag har sett alla :) Då vet ni alltså vad jag gör ikväll. Vad ska ni hitta på?

bildkälla: tv.nu

Dubbelt upp

Har haft en konstig trötthet i kroppen. Lyckas inte skaka av den, sover dåligt på nätterna. Har mått lite allmänt illa. Testar gerimax ginseng och shisan (med rosenrot och rysk rot och shisandra, vad det nu ska vara bra för), mest för att orka med att öppna ögonen. Går ett par olika kurser nu som alla behöver bli klara innan sommaren. Det blir inte riktigt dubbelt, mer som en-komma-sjuttiofem gånger heltid. Tycker att det räcker mer än väl och blir över dessutom. Längtar till semestern!

Föräldramöte och snart skolstart för lillan. Jag brukar inte skriva om hennes far särskilt ofta, men idag är jag lite extra trött. Jag är inte din sekreterare din tölp!!! Så, nu känns det genast bättre.

Vet inte varför jag tar på mig extra saker i skolan. Vet att jag är en av få "singelmammor" och bland de absolut yngsta föräldrarna i lillans klass. De andra är ju två föräldrar per barn, jag är garanterat inte två även om mr cutey cute är en pärla ibland*. En del där tycker allt att jag är lite märklig, det har jag fått höra av en tjej som ibland sitter barnvakt till både lillan och ett annat barn i klassen. Med risk för att låta barnslig: Orka liksom.

Balkongen har gått från skräphög till att vara ett fint litet ställe att fika eller sitta och läsa på. Mängder, mängder av blommor - fast mr cutey cute tycker vi borde hänga upp något på väggen också. Han köpte fina utemöbler till oss. Våra utemöbler. Vår bil. *smakar på det* Vår. Våra. Jag är lycklig.

Ps. Jag vet att jag inte läst eller kommenterat på ett tag. Kommentarer kan dröja ett tag, men jag ska börja läsa ikapp så smått - jag har inte glömt er :) Ds.


* Underbara underbara mr cc har både hämtat och lämnat och lekt extrapappa sista tiden. Jag vet faktiskt inte vad jag ska säga. Han har erbjudit sig, utan att jag alls har frågat. Det är bara så härligt och gulligt och omtänksamt och fint så jag vet inte vart jag ska bli av. Det finns hopp!