Blommor, ondska och självkritik i en salig röra.

Träffade Z för inte så länge sedan. Vi diskuterade lite om allt möjligt och jag kom fram till att jag har ett behov av att blogga om begreppet ondska.

Jag tror inte på ondska. Ondska förutsätter att det finns en medvetenhet, insikt och kapacitet till empati hos den som utför den onda handlingen. Handlingar kan vara fel, olyckliga och förfärliga för att inte säga horribla. Människor formas av sina erfarenheter och den kontext de befunnit sig i, de förutsättningar de haft - både genetiska och historiska - och kan därför i förlängningen inte klandras för de så kallade onda handlingar de utför. Handlingarna må vara hur förkastliga som helst, jag håller också med om att det behöver finnas straff för att försöka avskräcka de med moralisk och empatisk brist att begå brott, det är däremot inte lönt att gå och vara arg på och klandra människor som begår så kallade onda handlingar. De kan omöjligen ha den empati och den insikt som krävs för det. Ta Englamördaren, eller mannen som dödade ett litet barn samma dag som Anna Lind blev mördad. Människor som begår den typen av handlingar måste, i min mening, vara så pass psykiskt sjuka att de inte kan hållas ansvariga för sina handlingar. Om någonting så är det synd om dem som uppenbarligen behövt vård, men inte fått den, och därför begått handlingar som de troligtvis inte kommer att klara av att hantera om de väl blir friska. Skulle jag någonsin bli så sjuk att jag mördar någon, hoppas jag att jag aldrig får bli så frisk att jag inser vad jag gjort. Stackars pappan i Danmark som tog livet av sin dotter, när han glömde henne i bilen på vägen till arbetet. Onödiga tragedier, allihop.

Jag går och tror gott om mig själv. Klappar mig själv på axeln och tycker att jag är toppen, en god och snäll människa. Nehe. Häromdagen satt jag och tittade på folk på bussen och tänkte för mig själv, på fullaste allvar, "Oj, vad fet hon är. Vet hon om hur fet hon är? Vilken tur att jag inte är hon..." Jag skäms för att erkänna det, jag är verkligen så hemsk och förfärlig och ytlig. Skönt att jag åtminstone har vett att skämmas för det. Alltid något, det kanske finns hopp ändå.

Idag fick jag blommor! Finaste rosorna i alla möjliga olika färger. Mobbo X och Svägerskan har varit ihop ett långt tag nu, och tyckte att de ville tacka mig för att de träffats. De skulle ha träffats ändå, och troligen varit ihop idag oavsett vilket - men vem tackar nej till tjusigaste blommorna när man får dem? Inte jag iallafall :)

Har haft finbesök i helgen, ätit gott och spelat alfapet. Jag vann såklart! Middag hos päronen ikväll satt inte heller fel. Nästa händelse jag verkligen ser fram emot är att få träffa mr cc igen. Han är borta för länge för min smak. Nu får vi snart åtgärda detta innan vi bägge ser det som ett för stort problem...

Sovdags, vissa jobbar ju som sagt ;)

Social

Mobbo X och Svägerskan var här ikväll, såg Pretty Woman och käkade lite. För mig var detta månadens sociala tillställning, en dag värd att noteras.

Det finns väldigt lite i mitt nya liv som påminner om mitt gamla, ni vet det där livet man har innan man börjar jobba och/eller skaffar barn. Jag minns så väl hur märkligt det verkade att föräldrarna bara träffade vänner ibland, och på ytterst välplanerade middagstillställningar, en gång i månaden eller ännu mer sällan. Nu förstår jag varför. Man måste äta, så då kan man lika gärna passa på att träffa vännerna, som alltmer börjar likna bekantingar (skamlöst stulet uttryck från Lejonkungen 3), eftersom man ses så sällan att man knappast känner varandra särskilt bra längre.

Smsade med Drygaste i veckan, vi har inte hörts på evigheter och han fyller snart år. Han lovade att höra av sig, men sedan har jag inte hört ett pip från honom.

Han har också skaffat jobb...

Halkan

Vad är det med folk här nere? Första dagen med minusgrader kommer alltid som en chock. Oj!!! Det är halt! Jag är förvånad, är du förvånad? Jag är förvånad! Till folkets försvar bör nämnas att de flesta faktiskt sänkte hastigheten lite. Antar att det beror på "skrapeffekten". Om första halkan kommer när man kan se att det är halt, dvs när rutorna måste skrapas, händer säkert färre olyckor. Iallafall jämfört med när halkan kommer som underkylt regn. Måste undersökas, kanske redan finns statistik på det. Förresten är jag ganska säker på att jag har skrivit om detta förut. Borde länka...kanske senare.

Tiden bara rinner iväg. En tenta ifrån examen nu och ingenting kommer att vara sig likt. Jobb eller vidare studier? Det beror på arbetsmarknaden och min jobbsökarförmåga.

Försenade nyheter: Mobbo X och Svägerskan (S) har flyttat ihop, i samma stad som jag bor i. Alla är glada; jag, lillan, mr cutey cute, min mamma...möjligen även mobbo X och S! Tänk bara vilken tid vi sparar in på färre relationer och kortare restid. Dessutom kan jag och mobbo X träffas även på våra respektives släkttillställningar. Smidigt :) Oanad mängd fördelar...jag är lyrisk!

Semester med dottern

Detta året verkar min lilla familj* ha delad semester. Först har jag och dottern semester, sedan jag och mr cutey cute. Vi har mestadels tillbringat tiden med att försöka lära henne att simma, vilket ännu ej lyckats. Hon har åtminstone blivit av med sin tidigare skräck för vatten och är inte längre rädd för att doppa huvudet. Nåja, fem dagar till ska väl få den saken ur världen hoppas jag.

Förutom simträning har jag försökt att hitta på några utflyktsmål inärheten som kan ge trevliga sommarminnen åt små flickor. Bland annat involverar det besök på en temapark häromdagen*, en djurpark på tisdag samt en cirkus på onsdag. Jag har svårt att tänka mig att det är lika viktigt för barn som för vuxna att åka utomlands på semestern. De har ännu inte upptäckt allt fantastiskt och roligt som finns nästgårds, vilket vi nog inte heller har om jag ska vara helt ärlig. Mer ofta än sällan upptäcker jag nya smultronställen hemmavid, som jag tycker att jag borde sett tidigare...om jag inte vore så drabbad av tunnelseende och medias fixering på medelhavssemesterdrömmen.

Andra halvan av min semester ska tillbringas med mr cc på just medelhavssemester. Om det blir en drömsemester eller ej förmodar jag bestäms av priserna dagen innan avresa; sista minuten är grejen för oss heltenkelt.

Åter till disken =) Ciao!

* Jag kan inte minnas när jag började tänka på mr cc som familj. Undrar ibland hur han ser på saken, men å andra sidan är det ibland bättre att bara låta bli att överanalysera saker och ting. Mera ro i själen då.

** Medföljande, förutom jag och lilltrollet, var Mobbo X, Mobbo Y:s flickvän samt svägerskan (S). Alla verkade komma riktigt bra överens. Särskilt bra överens kom visst S och Mobbo X, eftersom båda så noga påpekade hur "jättetrevlig" den andre var. Jag kan ju inte annat än att hålla med, eftersom båda två är väldigt "jättetrevliga". :)

Lite om mycket

Sitter och skriver en hemtenta med inlämning om cirkus en vecka, med uppehåll bara för att se Sex and the City där Samantha får bröstcancerdiagnos. Suck. Min tid för undersökning är inte förrän i slutet av nästa månad. Ibland känner jag att det är lugnt, andra gånger får jag panik. Vad händer med mitt liv om jag har cancer? Frågan är inte om jag överlever, frågan är hur det påverkar...allt.

Mr cc är underbar. Han kanske inte friar precis, men han pratar om underredesbehandling till vår fina bil, ringer mig flera gånger om dagen och bara...ja, han är mr cc. Nu börjar jag snart lipa.

Mobbo X motiverar mig att börja träna igen. Han och hans söta kattbebisar kommer gärna till oss på besök. Gissa om det blir populärt hos lillan! Jag skulle gärna adoptera både bror och mjuka kissekatter. Då får jag åtminstone en vuxen till i huset på heltid och två små varma kärleksbollar som kan väcka mig om morgnarna med att trampa på mina ömma bröst, som bonus. Katterna alltså.

Fast det kanske är lika bra att mr cc jobbar som han gör. Skulle vi tröttna på varandra om vi bodde ihop på heltid? Jag vet inte. I mina fantasier gör vi inte det, men vad har de med verkligheten att göra? I mina fantasier är jag frisk, ung, smart och vacker i evighet. Amen.

Min dotter är hands down världens finaste, smartaste, coolaste unge. Nu ska jag gå och kolla på henne medan hon sover.

Är du äckelmagad läs inte detta!

VAB (Vård Av Barn) är bara tillämpligt om man har en inkomst, vilket jag då inte har. Alltså ingen VAB, utan bara lite trevlig långhelg (hoppas det inte blir längre än så) med min sjuka dotter.

Min underbara mor erbjöd sig att passa lillan under hennes sjukdom, men det finns två saker jag helst tar hand om själv; städning av min egen toalett samt lillans kaskadspyor*. Inte vanliga spyor, nej nej, kaskadspyor. Förra gången hon var såhär sjuk orkade jag inte ens skriva om det. En anledning till det kan förstås vara att jag strax innan dess skrivit om hur sällan hon är sjuk. The irony of it all. Nu ställer jag in min tenta, för oavsett vilka andra anledningar jag än må ha att vårda barnet själv när hon mår såhär dåligt, så är den viktigaste att hon vill det. Ingenting känns tryggare än när ens förälder släpper allt och tar hand om en när man är sjuk. Jag är av uppfattningen att det dessutom påskyndar tillfrisknandet om man blir lite lagom ompysslad.

Stackars barn, inte kul att spy, och hon såg så mycket fram emot att träffa mobbo X och katterna igen i helgen. Det får bli en annan gång.

Gonatt för den som får sova, nu måste jag tvätta**!

* Denna gången spydde hon åtminstone inte ner hela mig. Å andra sidan höll jag mig frisk förra gången...undrar om det finns något samband?

** Jag är medveten om att det finns läbbigare saker än att tvätta av bitar av uppspydd mat från lakan och örngott, kuddar och golv och allt vad det kan vara. Detta är ändå äckligt nog, blä! Kunde jag förresten nånsin få göra detta vid nån annan tidpunkt på dygnet, så vore jag tacksam.

Några bilder från resan

Jag har aldrig påstått att jag är en bra fotograf. Fast ibland behövs det lite bilder ändå :)
Barn behöver katt-socialiseras. Innan hon vant sig vid hur hon skulle hantera dem, hade dottern fått både ett och två rivsår. Hon förtjänade dem. Stackars katter.


Men det dröjde inte många timmar förrän katterna hade vant lillan vid hur de ville bli behandlade och hon kunde njuta av att vara riktigt populär.


Naturen var ljuvlig. På sätt och vis kändes det helrätt att det var dimma och mulet. Stämningen var helt annorlunda jämfört med om det vore strålande sol. Avkoppling var temat. Imorgon åker vi hem till åkern :(

Sagt av barn

Det känns som hemma här.

För att mobbo X är här?

Nej, för det är så stökigt i mitt rum, precis som här är!


Mamma, katten vill vara hos mej. Vi kan ta med katten hem!

Men då blir jag singel, du vet ju att mr cutey cute inte gillar katter.

Vi behöver inte berätta för honom!

Du tror inte han märker det ändå?

Det gör inget mamma, jag älskar katter!

På besök hos bror

Jag har hittills inte, vad jag kan minnas, skrivit vart vi reste. Vi är för första gången och hälsar på hos den av mina bröder som flyttat längst hittills. Det ändrar sig snart, men det är mindre viktigt :)

Min ena bror, aka mobbo X, är lite av en bohem och väldigt mycket av en ungkarl. Han festar ofta, städar sällan och lever ensam med sina katter. Jag har slutat bry mig om att lära mig flickvännernas namn, åtminstone sålänge han fortsätter kalla relationerna för "kravlösa och avslappnade". Orka?

Min dotter älskar sin "mobbo X" (vi kallar den andra "mobbo Y", i brist på fantasi). Hon är så tokig i honom att hon hellre reser och hälsar på honom än gör i princip vad som helst annars. Försök locka henne från mobbo X med godis och bered dig på att misslyckas. Locka med lekland och utlandsresor och förlora stort! Möjligen kan en egen kattunge distrahera henne för en stund. Problemet är att mobbo X har två stycken ulliga, gulliga kattungar. Trist läge, alltså.

Det första vi gjorde vid ankomsten var att städa. Min bror hade fest i lördags och resterna av den var synliga över, på och i precis hela lägenheten. Fast då hade redan flickvän wossname städat tidigare under dagen. Vi hade såklart redan storhandlat på vägen hem, men middagen blev väldigt sen då hela köket var belamrat med disk och gamla burkar.

Nu har lillan somnat, jag och bror har pratat om livet, universum och allting och nu ska vi strax sova. Det är en natt imorgon också.