Livspusslet

Ingen har efterlyst mig, men jag antar helt fräckt att jag blir saknad när jag inte skriver på länge. Jag har inte grävt ner mig eller gått och gömt mig. Tvärtom har jag fixat det där jobbet jag hoppades att jag skulle kunna fixa. Tyvärr har det inneburit mycket resande och så pass långa dagar att jag den senaste tiden varit glad ifall jag har hunnit gå och lägga mig innan det varit dags att gå upp igen.

Min dotter börjar tro att jag är en smått mytisk figur. Ibland säger vi godnatt och godmorgon i samma konversation, vilket är en smula tragikomiskt såhär i efterhand. Kanske borde jag skaffa mig en hemma-man som kan sköta marktjänsten medan jag försörjer familjen? Tror att mr cc skulle gå med på det, men det får bli när jag tjänar bättre.

Tills dess består livet av att försöka pussla ihop hämtning och lämning av barn, hinna allt i sista minuten, bli minutiöst organiserad och vara konstant skärpt. Har bland annat blivit expert på att ordna matsäck till mig själv och tänka ut smarta lösningar åt lillan, eftersom jag aldrig vet när jag kommer hem i tid för att laga någon slags middag.

En dag i taget är det som gäller.

Lördagsmums!

Lilla trollungen har varit fruktansvärt uttråkad. Ingenting jag hittat på har varit roligt. Det mesta av det hon har föreslagit har varit ogenomförbart, antingen för dyrt eller bara omöjligt just nu - åka på solsemester, hälsa på hos farmor, bygga ett fågelbo... Jag vet, fågelbo kunde vi ha byggt, men...fågelbo? Jag orkar bara inte.

Som tur var fick hon en snilleblixt. Vi lagar maräng! Jag har aldrig lagat maräng, men det värsta som kan hända är väl att det blir pannkaka av alltihop och oätligt tänkte vi. Klokt av oss. Vi har precis mumsat loss på de sista, perfekta marängskapelserna.

Nu ska jag fixa Zabaionekräm med portvin och färska bär. Ja, jag måste ju göra någonting med äggulorna som blev över ;)

Julklappar

Igår pratade jag och mr cc om klappar. Han hade inte köpt något åt mig ännu, och visste inte alls vad han skulle fixa. Hade jag förresten någon idé om nåt litet i 200 kr-klassen?* Hur det nu gick till så slutade det med att han försökte förhandla med mig om storleken på julklappen.

"Jag tar ut dig på middag på fina restaurangen, det är mitt sista bud."

Vi skrattade gott i säkert en halvtimme. Frågan är om det var åt samma sak.

Flest julklappar går till lilltrollet såklart, för av någon anledning tror jag vart år att jag måste köpa tillräckligt åt henne för att täcka upp hela "klapp-behovet". Varför glömmer jag bort alla släktingar och vänner som självfallet vill handla åt snäckan? Lika överraskande varje år. Någon föreslog att jag borde lägga varje års överskottspresenter i en garderob och sedan låta henne öppna den när hon fyller 18; som ett slags tidskapsel. Kanske inte.

* Det hade han ju inte behövt tala om för mig, eller? När började man förresten att prata om vad klapparna kostar...det stör mig lite.

Semester med dottern

Detta året verkar min lilla familj* ha delad semester. Först har jag och dottern semester, sedan jag och mr cutey cute. Vi har mestadels tillbringat tiden med att försöka lära henne att simma, vilket ännu ej lyckats. Hon har åtminstone blivit av med sin tidigare skräck för vatten och är inte längre rädd för att doppa huvudet. Nåja, fem dagar till ska väl få den saken ur världen hoppas jag.

Förutom simträning har jag försökt att hitta på några utflyktsmål inärheten som kan ge trevliga sommarminnen åt små flickor. Bland annat involverar det besök på en temapark häromdagen*, en djurpark på tisdag samt en cirkus på onsdag. Jag har svårt att tänka mig att det är lika viktigt för barn som för vuxna att åka utomlands på semestern. De har ännu inte upptäckt allt fantastiskt och roligt som finns nästgårds, vilket vi nog inte heller har om jag ska vara helt ärlig. Mer ofta än sällan upptäcker jag nya smultronställen hemmavid, som jag tycker att jag borde sett tidigare...om jag inte vore så drabbad av tunnelseende och medias fixering på medelhavssemesterdrömmen.

Andra halvan av min semester ska tillbringas med mr cc på just medelhavssemester. Om det blir en drömsemester eller ej förmodar jag bestäms av priserna dagen innan avresa; sista minuten är grejen för oss heltenkelt.

Åter till disken =) Ciao!

* Jag kan inte minnas när jag började tänka på mr cc som familj. Undrar ibland hur han ser på saken, men å andra sidan är det ibland bättre att bara låta bli att överanalysera saker och ting. Mera ro i själen då.

** Medföljande, förutom jag och lilltrollet, var Mobbo X, Mobbo Y:s flickvän samt svägerskan (S). Alla verkade komma riktigt bra överens. Särskilt bra överens kom visst S och Mobbo X, eftersom båda så noga påpekade hur "jättetrevlig" den andre var. Jag kan ju inte annat än att hålla med, eftersom båda två är väldigt "jättetrevliga". :)

Sagt av barn II

Ingen kan älska att tävla som barn gör. Lillan ska jämt vinna, även om det handlar om vem som älskar vem mest.

"Jag älskar dej mamma!

Jag älskar dej också gumman, mest i världen.

Jag älskar dej mest, som härifrån till stjärnan längst bort och tillbaka igen!"


Ibland kommer ungen dessutom på helt fantastiskt praktiska och fina ord. Smaka på det.

"stjärntals" "stjärnmånga"

Kom ihåg var ni läste det först :)

Semester på min balkong

Det sägs att man behöver minst tre veckors semester. Första veckan för att varva ner, andra veckan för att...hmm..jag minns inte exakt, men vila upp sig kanske? Tredje veckan ska man förbereda sig mentalt för att gå tillbaka till arbetet. Mitt i-landsproblem är att jag inte riktigt vet när jag kan vara ledig. Borde jag läsa till omtentorna hela sommaren för att vara säker på att hinna ikapp?

Fast vem försöker jag lura. Jag kommer inte läsa en enda rad eller räkna ett enda tal förrän efter min semester med mr cutey cute. Under semestern med dottern lär det knappast heller bli så mycket studerande. Jag ser framför mig timmar på stranden, sand mellan tårna och glass som måste ätas fortfort för att den smälter bort. Glad sommarflicka med små skrapsår på knäna från allt trädklättrande. Ta bort flisa ur finger. Blanda jordgubbssaft.

Allt det där andra kan vänta, för idag var första gången jag sov i solen på min balkong. Sova på balkongen behöver få mycket högre prioritet framöver. Snart nog blir det höst.

Är du äckelmagad läs inte detta!

VAB (Vård Av Barn) är bara tillämpligt om man har en inkomst, vilket jag då inte har. Alltså ingen VAB, utan bara lite trevlig långhelg (hoppas det inte blir längre än så) med min sjuka dotter.

Min underbara mor erbjöd sig att passa lillan under hennes sjukdom, men det finns två saker jag helst tar hand om själv; städning av min egen toalett samt lillans kaskadspyor*. Inte vanliga spyor, nej nej, kaskadspyor. Förra gången hon var såhär sjuk orkade jag inte ens skriva om det. En anledning till det kan förstås vara att jag strax innan dess skrivit om hur sällan hon är sjuk. The irony of it all. Nu ställer jag in min tenta, för oavsett vilka andra anledningar jag än må ha att vårda barnet själv när hon mår såhär dåligt, så är den viktigaste att hon vill det. Ingenting känns tryggare än när ens förälder släpper allt och tar hand om en när man är sjuk. Jag är av uppfattningen att det dessutom påskyndar tillfrisknandet om man blir lite lagom ompysslad.

Stackars barn, inte kul att spy, och hon såg så mycket fram emot att träffa mobbo X och katterna igen i helgen. Det får bli en annan gång.

Gonatt för den som får sova, nu måste jag tvätta**!

* Denna gången spydde hon åtminstone inte ner hela mig. Å andra sidan höll jag mig frisk förra gången...undrar om det finns något samband?

** Jag är medveten om att det finns läbbigare saker än att tvätta av bitar av uppspydd mat från lakan och örngott, kuddar och golv och allt vad det kan vara. Detta är ändå äckligt nog, blä! Kunde jag förresten nånsin få göra detta vid nån annan tidpunkt på dygnet, så vore jag tacksam.

Dubbelt upp

Har haft en konstig trötthet i kroppen. Lyckas inte skaka av den, sover dåligt på nätterna. Har mått lite allmänt illa. Testar gerimax ginseng och shisan (med rosenrot och rysk rot och shisandra, vad det nu ska vara bra för), mest för att orka med att öppna ögonen. Går ett par olika kurser nu som alla behöver bli klara innan sommaren. Det blir inte riktigt dubbelt, mer som en-komma-sjuttiofem gånger heltid. Tycker att det räcker mer än väl och blir över dessutom. Längtar till semestern!

Föräldramöte och snart skolstart för lillan. Jag brukar inte skriva om hennes far särskilt ofta, men idag är jag lite extra trött. Jag är inte din sekreterare din tölp!!! Så, nu känns det genast bättre.

Vet inte varför jag tar på mig extra saker i skolan. Vet att jag är en av få "singelmammor" och bland de absolut yngsta föräldrarna i lillans klass. De andra är ju två föräldrar per barn, jag är garanterat inte två även om mr cutey cute är en pärla ibland*. En del där tycker allt att jag är lite märklig, det har jag fått höra av en tjej som ibland sitter barnvakt till både lillan och ett annat barn i klassen. Med risk för att låta barnslig: Orka liksom.

Balkongen har gått från skräphög till att vara ett fint litet ställe att fika eller sitta och läsa på. Mängder, mängder av blommor - fast mr cutey cute tycker vi borde hänga upp något på väggen också. Han köpte fina utemöbler till oss. Våra utemöbler. Vår bil. *smakar på det* Vår. Våra. Jag är lycklig.

Ps. Jag vet att jag inte läst eller kommenterat på ett tag. Kommentarer kan dröja ett tag, men jag ska börja läsa ikapp så smått - jag har inte glömt er :) Ds.


* Underbara underbara mr cc har både hämtat och lämnat och lekt extrapappa sista tiden. Jag vet faktiskt inte vad jag ska säga. Han har erbjudit sig, utan att jag alls har frågat. Det är bara så härligt och gulligt och omtänksamt och fint så jag vet inte vart jag ska bli av. Det finns hopp!

Recension av "Alice handlar några saker"

"Alice handlar några saker" av Victoria Hammar och Amanda Eriksson är en barnbok ur Klumpe Dumpe-serien från Rabén och Sjögren. I samma serie återfinns bland annat klassiker såsom "Pippi flyttar in" av Astrid Lindgren. Boken kan köpas på exempelvis Bokus för en billig peng, eller lånas på biblioteket alldeles gratis!

Boken handlar om lilla Alice, ungefär tre år, som tar sin mammas plånbok och går med sin nalle som sällskap till affären. Där plockar hon till sig en del varor, smakar lite av alla sakerna och betalar. När hon kommit hem bjuder hon föräldrarna på allt det goda hon köpt. Bokens skriftspråk utgår från det lilla barnets grammatik, exempelvis "mammas plånbok ha".

Bokus säger såhär om boken: "En färgstark och självständig liten tjej i den första av böckerna om Alice."

En annan recensent uttrycker det såhär: "En fint tecknad bok, men innehållet som uppmuntrar till att provsmaka allt innan man betalat gör mig som småbarnsförälder smått gråtfärdig". Mamma Anna

Mitt bidrag är som följer. Vem har egentligen skrivit denna boken? Det kan inte vara omedvetet att barnet stjäl sin mors plånbok, går iväg helt själv utan att någon reagerar, äter från varorna i affären och lyckas betala!!! med sin mammas plånbok och allt detta utan att någon vuxen - för där är många "tanter" - undrar var lilla flickans mamma är.

Under hela läsningen väntade jag på vändningen, det där som skulle göra boken värd att samsas med Astrid Lindgrens odödliga verk. Kanske mamma och pappa skulle undra vart dottern tog vägen? Nog ska väl hennes mor och far, förståndiga vuxna som de är (hmm?), tala lite förstånd med lilla Alice om vikten av att inte ge sig av utan att tala med dem först? Förvånansvärt nog lyckas författarna helt utmanövrera sig själva och schabblar bort alla chanser till återhämtning. När lilla Alice kommer hem bjuder hon mamma och pappa på det hon köpt och sen tar boken slut. Mamma och pappa är tysta, ingen säger någonting och alla ler. SLUT.

Till råga på eländet används ett språk som är under all kritik. Vill jag att min dotter ska lära sig dålig grammatik är det bara att strunta i att läsa för henne. Min dotter tyckte inte ens att boken var rolig, bra, underhållande, motiverande eller någonting annat - hon var bara besviken (hon hade fått den som gåva av någon annan). Hon såg så mycket fram emot att få en bok att läsa helt själv. Jag är emot bokbål som generell företeelse, men i detta fallet är det mer än motiverat.

Mera vardag till folket

Nu är det då dags för påsken. På förskolan har alla barnen pysslat, haft äggpickning, lyssnat på sagor om Jesus - utan att förstå varför, varit påskkärringar... Påskkärringar, ja. Här förutsätts det att varje förälder med självaktning plockar fram alldeles lagom för stora klänningen/kjolen i rätt brokighetsgrad och kan spöka ut barnen i sjaletter och söta små förkläden. Så näpet så. Men lillans klänning har hunnit bli för liten och hon kände sig inte alls särskilt fin i ersättningsklänningen. Barnen har hunnit lära sig att tråka varandra redan, såklart, det börjar på dagis. Den dagen blev inte så väldigt festlig för henne kan jag avslöja. Nå, det var väl inte så farligt. Inte värre än någon annan dag någon råkar ha på sig "fel" kläder. Usch.

Som jag nämnt tidigare har jag inga som helst planer på avancerat påskpyssel. Jag har varesig tid, råd, källarutrymme eller överdriven lust till dylika sysselsättningar. Snart är det dags för värsta hemska tentan, pengarna investeras i presenter och fest då lillan fyller år snart och jag ska ha stor baluns när jag fyller tredje nollan, källaren är sprängfylld med saker som ska läggas upp på tradera och jag vill mycket hellre använda den lilla tid jag får över till att promenera i den nya våren. Tack.

Mr cutey cute slipper alla påskbekymmer, han åker tillbaka till arbetet idag. Det är nog lagom med tiden han är hemma för ingen hinner tröttna och båda hinner längta. Idag är sista gången han träffar mig innan jag fyller 30...känns lite konstigt. Hur är man när man är 30?


Ps. ...och grodorna svarar? Ds.

Lycka kan vara...

Det kan vara många saker; Att komma hem och alla kläder i klädkammaren är sorterade, kategoriserade och de som ska säljas fotograferade. Klädkammargolvet är dammsuget och rent. Eller när mr cutey cute läser saga för lillan, visar henne kort-trick och kortspel och samtidigt lär henne att räkna addition/subtraktion på ett särdeles pedagogiskt sätt. Kanske att när dagen är slut se honom ligga och läsa med fundersam min och lillan sova sött i sin säng, alldeles bekymmerslös. Lycka kan också vara att fälla några tårar varje gång jag läser "Flickan med svavelstickorna".

Lycka kommer i många former, storlekar och förpackningar. Jag har tur som är medveten om den när den infinner sig.

Godkväll!

Det där med att gå upp 05.30 har gått sisådär. En fördel är att dottern åtminstone somnar i godkänd tid, runt 20-snåret. Nackdelen är att jag inte somnar tidigare än 23.30 hur tidigt jag än gått upp. Alltså blir det antingen så att jag försover mig, eller också sitter jag som en halvdöd zombie och lyssnar på dammig föreläsning. Lycka!

Ska äntligen få rensat upp här hemma. Städningen har fått stå tillbaka, även "vardagsstädningen", för andra saker. Träningen har knappt blivit av, kanske ett till två pass i veckan i snitt, istället för tre till fyra som planerat. Kass. Nå, nog räknas väl rensning av källarutrymme som träning? Menar väl det! Ska ta tag i det nästa vecka, då får jag in lite motion där. Får bli gymmet imorgon på något sätt...kanske om jag tar det direkt efter hämtning av barn från skolan? Vad jag än väljer att göra krävs noggrann planering, så är det när man är ensam med liten söt prinsessa.

Åh, vad jag älskar henne! Ni skulle bara veta hur mysig hon var vid läggdags idag. Jag fick minst tusen fantastiska prinsesspussar och varma, gosiga kramar dessutom. Tackar min lyckliga stjärna...hon är så fin! Fin, smart, näbbig...listan kan göras lång. Egensinning liten sötnos, precis en sådan som kommer att göra killar alldeles ifrån sig och driva dem till vansinne. Mamma Chili kommer att bli så stolt :)

Sov gott

I genomsnitt bra

När jag hämtade lillan i fredags klagade hon över halsont, några timmar senare hade hon 40 graders feber och kunde inte äta någonting alls. Inser att jag blivit bortskämd med att hon är frisk och kry. Inte en endaste influensa eller vinterkräksjuka på flera år. Visserligen har hon ibland ont i öronen, men feber hör till ovanligheterna. Imorse vaknade hon nästan feberfri, snacka om kortvarig sjukdom! Hon får stanna hemma tills hon varit helt frisk minst en dag och har ätit ordentligt. Vem vill gå på kursintroduktion och tvinga sitt halvkrassliga barn till skolan? Inte jag iallafall. Förresten är hon extra mysig och härlig när hon är sjuk...säger att hon älskar mig oftare än annars och gosar massor. Säger att jag är bäst i världen och den snällaste hon vet. Det går att stå ut med, med andra ord ;)

Ifall någon undrar gick arbetsmarknadsdagarna hur bra som helst, eller åtminstone bättre än jag kunde förvänta mig med tanke på min låga förberedelsenivå. Ingen nervositet alls! Det märktes tydligt på företagsrepresentanterna att det är hög efterfrågan på dem med min utbildning, vilket gör att vi får ett litet övertag. Det är inte längre så noga att ha VG i allt, det räcker att ha en examen - vilket är nog så svårt, såklart. Jag har ett gäng visitkort att ta tag i imorgon, några epostmeddelanden att skriva och sist men inte minst ett CV och ett par personliga brev att författa.

Mr cutey cute åker idag och kommer hem först om 12 dagar. Önskar vi var rika så vi slapp vara ifrån varandra så mycket. Skit också.

Alla hjärtans dag

Dottern vaknade sprudlande glad i morse.

"Mamma, vad har du köpt till mig?"

"Öhhh..va?"

"Ja, det är alla hjärtans dag! Då ska mammor ge sina barn presenter för att de älskar dem. Vet du väl!"

Ännu en kommersiell-högtidswannabe. Det har varit på gång ett tag. Jag har bestämt mig för att skippa ilskan mot gratulationskorts- och blomsterförsäljarnas list och bara koppla av. Dagen blir vad man gör den till! Nå, jag har ordnat med en ask choklad till pojkvännen och ett litet kort. Absolut inget "jag älskar dig"-kort, nej nej! Det fick bli ett "Jag tycker om dig"-kort, mest för att han är så löjligt fixerad vid petitesser som ordval. Det viktiga för honom är inte hur saker och ting ÄR. Det viktiga för honom är hur man säger det, och då helst utan några som helst snuttepluttegulliga uttryck. Kärlek. BAH! Kanske är det därför detta är första året vi faktiskt är tillsammans i februari. Tål att tänkas på ;)

Dottern, däremot, förväntar sig glittrigt sockersöta kort med mängder av hjärtan på. Hon tröttnar heller aldrig på att höra hur mamma älskar henne mest i hela världen. Blir nog ett sött kort till henne och en liten blomma ändå, bara för att hon uppskattar det så mycket. Gullungen!

Hittade småtrevliga recept på aftonbladet. Kanske det blir någonting inspirerat av det på lördagen. Grattis på födelsedagen farfar, i din himmel. Glad alla hjärtans dag!

Ps. Har du ingen hjärtevän har du bergis vänner du älskar. Singeltjejer förenen eder och laga god mat till varandra idag :) Ds.

Edit: Det ringde på dörren. Fick ta emot en fin bukett av liten springpojke. Vackra blommor i olika lila nyanser - min favoritfärg! På fina kortet stod att läsa: "Du blev nog förvånad! Bara för att jag tycker om dig! Pusssss" Gissa om jag blev glad :) Fast ännu gladare blir jag imorgon, när han kommer hem!

Att försova sig

Det är väldigt mycket lättare att försova sig när man inte har någonting särskilt att passa tiden till nästa dag. Har jag jobb eller tenta kommer jag alltid upp i tid. Troligen beror det på att dylika ting känns viktiga.

Tyvärr ställer inte min hjärna in sig på att dotterns förskola är sådär viktig, som mitt jobb eller min tenta. Det betyder att jag alltsom oftast får bita i det sura äpplet, ringa till skolan och be om ursäkt för att jag försovit oss. Igen. Möjligen ligger en del av problemet i att det just inte är så viktigt att hon kommer i tid, åtminstone har de inte lyckats förmedla vikten av det till mig. Jag får exempelvis ta henne ledig när jag vill, utan att fylla i varesig den ena eller den andra blanketten. Bara denna terminen har hon varit ledig i mer än två veckor. Inte har hon missat någonting av vikt då. En annan sida av det hela är att jag vet så väl att hon skulle klara av att hoppa över en klass. Det enda skälet till att jag låter henne vänta är att det är en så pass stor fördel att gå tillsammans med barn i samma ålder, vilket är viktigare än man kanske tycker vid en första anblick. Tänk bara på när de kommer upp i tonåren och vad som är brukligt på gymnasieavslutningar!

Trots detta är det ändå en nackdel med att jämt komma sent, även om jag är noga med att tala om att felet är mitt. Dottern tror kanske att det är okej att komma sent till skolan, vilket lätt kan sitta i även till nästa årskurs. Dags att inse att den stora helheten gör det viktigt att jag går upp i tid, även då jag inte måste passa skola eller arbete. Dottern ska tidigt skolas till att komma i tid, annars får jag lätt äta upp det senare, inte sant?

Tågblogg II

Vi höll på att inte komma iväg, eftersom brorsan verkade få förhinder när det var dags att skjutsa till tåget. Som tur var gick det att lösa, men nervösa det var vi!


Dyrt med tågmat! Men faktiskt rätt ok kvalitet, det får jag allt erkänna. Lillan har pladdrat ikapp med mig så att det nästan var synd om våra medpassagerare, men resan var ju inte så lång. Alla överlever ;)

Uppdaterar mer när jag kommer hem.

Några bilder från resan

Jag har aldrig påstått att jag är en bra fotograf. Fast ibland behövs det lite bilder ändå :)
Barn behöver katt-socialiseras. Innan hon vant sig vid hur hon skulle hantera dem, hade dottern fått både ett och två rivsår. Hon förtjänade dem. Stackars katter.


Men det dröjde inte många timmar förrän katterna hade vant lillan vid hur de ville bli behandlade och hon kunde njuta av att vara riktigt populär.


Naturen var ljuvlig. På sätt och vis kändes det helrätt att det var dimma och mulet. Stämningen var helt annorlunda jämfört med om det vore strålande sol. Avkoppling var temat. Imorgon åker vi hem till åkern :(

Sagt av barn

Det känns som hemma här.

För att mobbo X är här?

Nej, för det är så stökigt i mitt rum, precis som här är!


Mamma, katten vill vara hos mej. Vi kan ta med katten hem!

Men då blir jag singel, du vet ju att mr cutey cute inte gillar katter.

Vi behöver inte berätta för honom!

Du tror inte han märker det ändå?

Det gör inget mamma, jag älskar katter!

På besök hos bror

Jag har hittills inte, vad jag kan minnas, skrivit vart vi reste. Vi är för första gången och hälsar på hos den av mina bröder som flyttat längst hittills. Det ändrar sig snart, men det är mindre viktigt :)

Min ena bror, aka mobbo X, är lite av en bohem och väldigt mycket av en ungkarl. Han festar ofta, städar sällan och lever ensam med sina katter. Jag har slutat bry mig om att lära mig flickvännernas namn, åtminstone sålänge han fortsätter kalla relationerna för "kravlösa och avslappnade". Orka?

Min dotter älskar sin "mobbo X" (vi kallar den andra "mobbo Y", i brist på fantasi). Hon är så tokig i honom att hon hellre reser och hälsar på honom än gör i princip vad som helst annars. Försök locka henne från mobbo X med godis och bered dig på att misslyckas. Locka med lekland och utlandsresor och förlora stort! Möjligen kan en egen kattunge distrahera henne för en stund. Problemet är att mobbo X har två stycken ulliga, gulliga kattungar. Trist läge, alltså.

Det första vi gjorde vid ankomsten var att städa. Min bror hade fest i lördags och resterna av den var synliga över, på och i precis hela lägenheten. Fast då hade redan flickvän wossname städat tidigare under dagen. Vi hade såklart redan storhandlat på vägen hem, men middagen blev väldigt sen då hela köket var belamrat med disk och gamla burkar.

Nu har lillan somnat, jag och bror har pratat om livet, universum och allting och nu ska vi strax sova. Det är en natt imorgon också.

Tågblogg I

Kan ju lika gärna numrera den, eftersom jag antar att det blir åtminstone en tågblogg till :)

Vi kom i väldigt god tid, fullpackade med prylar och väskor och fika. Liten förvirring angående vilken vagn vi skulle till, varvid en förbipasserande man tillfrågades om detta. Han hade stenkoll, han skulle nämligen köra tåget ;) Fick specialbehandling, lokföraren kollade exakt var vi skulle sitta. Hur trevlig som helst! Han fick ett äpple, bara för att.

Dottern sysselsätter sig med BK-leksak och medhavda fikan. Tur att vi sitter precis bredvid en toalett. Hehe.

Sitter nu och nojjar över att jag kanske råkar missa vårt byte. Vore inte jättetrevligt att hamna fel och kanske få böta för att jag slumrat till :S Får inte hända. Kan inte hända, inte 2008 =)

Uppdaterar senare, tjingeling!

Edit 15.00: Oups. Lokförare kom förbi med mobilnummer "Hör av dig så att jag vet att du kommit säkert fram". Hmm. Njae?

Edit 16.36: Mamma..hur många minuter är det kvar nuuuuu då?