Inlägget är inspirerat av Ås inlägg om Mr Bigshot.
Det är sjukt lätt att ge upp en relation när den börjat gå i gamla spår. Man börjar skylla ifrån sig på den andre, h*n har blivit så tråkig och disträ på sista tiden, h*n har slutat bry sig om sitt utseende, h*n har slutat anstränga sig i sängen osv osv. Ibland är det svårt att se kopplingen till sig själv. För visst är det så att när den ena ger upp smittar det av sig på den andre? Eller också kanske båda ger upp samtidigt. Det är lättare att bli charmad av någon som är singel, som i likhet med Ms40+ inte kan vara någon Schlumpadinka dvs inte gå till gymmet utan att fixa håret eftersom det kan få span att titta åt något annat håll. Det gäller män i lika hög grad som kvinnor.
Man glömmer att det är så det börjar för vi har kort minne. Egentligen har vi redan det vi vill ha, det vi letar efter när vi åter börjar titta efter fräschingen med stort F. Det blir ett felslut som kan kosta väldigt mycket mer än det smakar. Dessutom alldeles onödigt, när det finns helt andra grepp att ta till när vardagen börjar bli lite för grå, lite för trist, lite för vanlig.
Det enda som krävs är att vi tar ansvar för vår egen njutning, vår egen lycka. Testar att vara lite gladare och lite mer på. Se vad det får för reaktion från din partner! Är du positiv, fräsch och spännande lite då och då blir h*n genast attraktivare för dig igen. Jag utmanar dig att prova det nästa gång du tror att lösningen är att gå över ån efter vatten.
För den som behöver lite inspiration till aktiviteter att lysa upp vardagen med sin partner med, utan det ska behöva kosta skjortan, har jag hittat det här.
tisdag 26 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Låter vettigt. Om inte annat kan det vara bra att fundera på vad man föll för tidigare.
Jag har dock ingen erfarenhet utan litar på dig.
Ha det gött!
Kram
det ligger mycket tragisk sanning i det du skriver..om man tittar så finns det alltid någon som är smartare, lugnare, mer galen, mer normal, mer vad än man väljer att se.
Även om jag önskar att hitta den sanna kärleken (vad det än innebär faktiskt) måste jag ändå tro på att olika människor med helt olika drag och intressen är den perfekta matchen beroende på vilken fas i livet vi själva befinner oss.
Det finns väldigt mycket sanning i det du skriver. Jag upplever det också som att det finns mycket av en föreställning, som vi matas med ganska frekvent, om hur ett bra förhållande ska vara. Och den föreställningen bygger mycket på den där första fasen av nyförälskelse och spänning. Och så tappar vi bort allt det andra fina som finns i en relation när den funnits ett tag. Eller får åtminstone för oss att så här kan det väl ändå inte vara meningen att det ska vara. Även att det är precis det vi har längtat efter.
Och så är det nog sant att vi lätt ser förbi det egna ansvaret.
Hoppas du har det bra och inte saknar mr cc för mycket!
Kram
Intressant och vettigt inlägg söta! Jag tror också risken är att man gere upp för enkelt, att man slutar lägga manken till så att säga. Det kommer ju trots allt en vardag i alla förhållanden, det gäller att hitta ett sätt att gå förbi den punkten, och leva vidare och utvecklas tillsammans. I det man redan har tillsammans. Jag sägre självklart inte att man ska stanna i en relation som inte fungerar, men man ska nog fundera på varför man vill lämna och vad det är som fattas. Bra läsning! Kram.
....och här länkar man alltså,och tipsar sina katolska läsare, intet ont anande, till ett inlägg som innehåller denna länk. Såg det först nu.
There you go ;)
Älvan: Jag tror också att man kan vara med olika människor. Vi kanske attraheras av olika människor under olika faser. MEN jag är övertygad om att två människor kan hålla ihop och ha det väldigt bra tillsammans "hela livet" också. Det gäller att vara flexibel utan att ge avkall på sin egen personlighet. Klurigt, men genomförbart. Puss!
Nollan: Exakt! Angående mr cutey cute så håller jag ut. Han kommer trots allt hem igen snart. Fast saknar honom, det gör jag allt :) Hoppas din jobbröra reder ut sig till det bästa och att du har det jättebra!
Vackra La Linda: Tack! Jag håller med om att man självklart inte ska kämpa sig ner på knäna i en destruktiv relation. Tyvärr ger folk ofta upp en bra relation för att den stagnerat och de är uttråkade. Väldigt trist. Lätt att hamna i en ond cirkel med en massa ytliga relationer som inte leder någonvart. Hoppas allt är bra med dig, ska uppdatera mig på allas bloggar lite senare - full rulle här hemma =)
Z: Nåja, du kan ju alltid varna angående länken... ;) Stor kram!
Z: Kom precis på att jag faktiskt inte har den blekaste aning om vilken länk du syftar till *skratt* där ser man :D
Måste du varna för min länk haha!
ms40plus: Nä, jag tror det var Ås inlägg om Mr Bigshot...kanske? Vet faktiskt inte :)
Skicka en kommentar