Sitter och skriver en hemtenta med inlämning om cirkus en vecka, med uppehåll bara för att se Sex and the City där Samantha får bröstcancerdiagnos. Suck. Min tid för undersökning är inte förrän i slutet av nästa månad. Ibland känner jag att det är lugnt, andra gånger får jag panik. Vad händer med mitt liv om jag har cancer? Frågan är inte om jag överlever, frågan är hur det påverkar...allt.
Mr cc är underbar. Han kanske inte friar precis, men han pratar om underredesbehandling till vår fina bil, ringer mig flera gånger om dagen och bara...ja, han är mr cc. Nu börjar jag snart lipa.
Mobbo X motiverar mig att börja träna igen. Han och hans söta kattbebisar kommer gärna till oss på besök. Gissa om det blir populärt hos lillan! Jag skulle gärna adoptera både bror och mjuka kissekatter. Då får jag åtminstone en vuxen till i huset på heltid och två små varma kärleksbollar som kan väcka mig om morgnarna med att trampa på mina ömma bröst, som bonus. Katterna alltså.
Fast det kanske är lika bra att mr cc jobbar som han gör. Skulle vi tröttna på varandra om vi bodde ihop på heltid? Jag vet inte. I mina fantasier gör vi inte det, men vad har de med verkligheten att göra? I mina fantasier är jag frisk, ung, smart och vacker i evighet. Amen.
Min dotter är hands down världens finaste, smartaste, coolaste unge. Nu ska jag gå och kolla på henne medan hon sover.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Kul att höra att det funkar bra med cc. Visst avis men ändå bra att höra att det kan funka :)
Lika roligt att det är bra med dottern förstås.
Jag vet inte hur ev cancer påverkar folk förstås. Tror inte de omkring dig/den som får cancer tycker sämre om den ändå. Tyvärr har en del otur bara. Helt säker på att de bara vill att du blir frisk då. Allt annat låter konstigt.
Får hoppas du slipper det oavsett förstås.
Hoppas tentan går bra och att du får en skön torsdag.
Kram
Hej BB :)
Nä, jag tror inte heller att de tycker sämre om mig isåfall. Är nog mera orolig för hur det ska påverka min (ännu icke existerande) karriär och jag funderar över hur jag ska försörja mig och dottern om jag inte lyckas få ett jobb väldigt snart. CSN har gett upp på mig för länge sedan...
Hoppas din torsdag blir fin med
Kram
Håller tummarna mest för undersökning som trots allt är viktigare.. men även för jobb då. Det ordnar sig du vet så försök att inte oroa dig.
CSN har gett upp om alla och det är ömsesidigt =)
Kram
Ikväll blir det bön.
Gött att det känns så bra med "familjelivet". Konstigt däremot att det ska ta sådan tid att få tid för undersökning, om inte annat trist att behöva gå med oron. Klart du har den bästa av döttrar, annars vore hon ju inte din!
Kram
Min syrras kille fick cancer i ena testiklen. Han fick cellgiftsbehandling en eller två gånger, sen opererade dom bort det. Inget återfall sen dess. Men det har påverkat mycket. Det skapar såklart mycket stress och oro. Men med rätt stöd från familj och vänner så tar man sig genom det. En del vänner kanske drar sig undan. Andra kommer att finnas där mer än någonsin.
Jag hoppas verkligen att du är frisk. Du ska inte gå och tänka "tänk om". Det är livsfarligt.
Du har mitt stöd. Du vet var jag finns.
Tycker också det är konstigt att det ska behöva dröja så länge med undersökning.
Tack för att ni tänker på mig, det uppskattas.
Skicka en kommentar