onsdag 9 april 2008

Recension av "Alice handlar några saker"

"Alice handlar några saker" av Victoria Hammar och Amanda Eriksson är en barnbok ur Klumpe Dumpe-serien från Rabén och Sjögren. I samma serie återfinns bland annat klassiker såsom "Pippi flyttar in" av Astrid Lindgren. Boken kan köpas på exempelvis Bokus för en billig peng, eller lånas på biblioteket alldeles gratis!

Boken handlar om lilla Alice, ungefär tre år, som tar sin mammas plånbok och går med sin nalle som sällskap till affären. Där plockar hon till sig en del varor, smakar lite av alla sakerna och betalar. När hon kommit hem bjuder hon föräldrarna på allt det goda hon köpt. Bokens skriftspråk utgår från det lilla barnets grammatik, exempelvis "mammas plånbok ha".

Bokus säger såhär om boken: "En färgstark och självständig liten tjej i den första av böckerna om Alice."

En annan recensent uttrycker det såhär:
"En fint tecknad bok, men innehållet som uppmuntrar till att provsmaka allt innan man betalat gör mig som småbarnsförälder smått gråtfärdig". Mamma Anna

Mitt bidrag är som följer. Vem har egentligen skrivit denna boken? Det kan inte vara omedvetet att barnet stjäl sin mors plånbok, går iväg helt själv utan att någon reagerar, äter från varorna i affären och lyckas betala!!! med sin mammas plånbok och allt detta utan att någon vuxen - för där är många "tanter" - undrar var lilla flickans mamma är.

Under hela läsningen väntade jag på vändningen, det där som skulle göra boken värd att samsas med Astrid Lindgrens odödliga verk. Kanske mamma och pappa skulle undra vart dottern tog vägen? Nog ska väl hennes mor och far, förståndiga vuxna som de är (hmm?), tala lite förstånd med lilla Alice om vikten av att inte ge sig av utan att tala med dem först? Förvånansvärt nog lyckas författarna helt utmanövrera sig själva och schabblar bort alla chanser till återhämtning. När lilla Alice kommer hem bjuder hon mamma och pappa på det hon köpt och sen tar boken slut. Mamma och pappa är tysta, ingen säger någonting och alla ler. SLUT.

Till råga på eländet används ett språk som är under all kritik. Vill jag att min dotter ska lära sig dålig grammatik är det bara att strunta i att läsa för henne. Min dotter tyckte inte ens att boken var rolig, bra, underhållande, motiverande eller någonting annat - hon var bara besviken (hon hade fått den som gåva av någon annan). Hon såg så mycket fram emot att få en bok att läsa helt själv. Jag är emot bokbål som generell företeelse, men i detta fallet är det mer än motiverat.


3 kommentarer:

beerbelly sa...

Den verkar inte så bra mao :)
Ha en bra dag imorgon!
Kram

Anonym sa...

Jag tilltalades av bilderna och upplägget av bilder men håller i övrigt med dig om både dåligt språk och ogenomtänkt budskap - eller var det genomtänkt kanske? *ryser*

Här läser vi just Halvmetern (Pröysen/Ahlbom) med stor förtjusning. Rätt vuxen humor som passar vår snart femårige son.

Greenchili sa...

BB: Nej, och det är månadens underdrift. Jag är förvånad över hur klantiga de är på Rabén och Sjögren, deras literatur brukar annars hålla en respektabel nivå. Sov gott!

Hosanna: Jag får verkligen inte hoppas att det var genomtänkt. Tyvärr måste jag säga att Bokus dessutom förlorar min respekt helt och hållet med tanke på den hisnande dåliga beskrivningen.

Har aldrig läst Halvmetern, ska se om jag hittar den på nätet :) Trevlig helg!