VAB (Vård Av Barn) är bara tillämpligt om man har en inkomst, vilket jag då inte har. Alltså ingen VAB, utan bara lite trevlig långhelg (hoppas det inte blir längre än så) med min sjuka dotter.
Min underbara mor erbjöd sig att passa lillan under hennes sjukdom, men det finns två saker jag helst tar hand om själv; städning av min egen toalett samt lillans kaskadspyor*. Inte vanliga spyor, nej nej, kaskadspyor. Förra gången hon var såhär sjuk orkade jag inte ens skriva om det. En anledning till det kan förstås vara att jag strax innan dess skrivit om hur sällan hon är sjuk. The irony of it all. Nu ställer jag in min tenta, för oavsett vilka andra anledningar jag än må ha att vårda barnet själv när hon mår såhär dåligt, så är den viktigaste att hon vill det. Ingenting känns tryggare än när ens förälder släpper allt och tar hand om en när man är sjuk. Jag är av uppfattningen att det dessutom påskyndar tillfrisknandet om man blir lite lagom ompysslad.
Stackars barn, inte kul att spy, och hon såg så mycket fram emot att träffa mobbo X och katterna igen i helgen. Det får bli en annan gång.
Gonatt för den som får sova, nu måste jag tvätta**!
* Denna gången spydde hon åtminstone inte ner hela mig. Å andra sidan höll jag mig frisk förra gången...undrar om det finns något samband?
** Jag är medveten om att det finns läbbigare saker än att tvätta av bitar av uppspydd mat från lakan och örngott, kuddar och golv och allt vad det kan vara. Detta är ändå äckligt nog, blä! Kunde jag förresten nånsin få göra detta vid nån annan tidpunkt på dygnet, så vore jag tacksam.
onsdag 30 april 2008
Våldtäkt handlar inte om sex II
Malin Wollin har retat upp sig på temat från gårdagens inlägg. Det kommer troligen bli en följetong eftersom hon inte kommer till poängen riktigt. Faktum är att den största andelen våldtäkter sker, inte ute på lördagsnätterna på väg hem från krogen som man kanske tror, utan inomhus och allra oftast av en känd gärningsman. Vet folk om att våldtäkt inom äktenskapet är kriminaliserat sedan 1965? Innan dess hade alltså en man rätt att ta sin fru med våld. Inte förrän det blev skillnad på att ha samlag och att bli tvingad till förnedring och integritetskränkande behandling kunde vi alltså få en lag mot våldtäkt inom äktenskapet.
Kom inte och säg att en tjej med kort kjol vill bli våldtagen. Hon kanske vill ha sex, men hon har rätt att välja med vem, när och hur. Basta.
Kom inte och säg att en tjej med kort kjol vill bli våldtagen. Hon kanske vill ha sex, men hon har rätt att välja med vem, när och hur. Basta.
tisdag 29 april 2008
Våldtäkt handlar inte om sex
Våldtäkt är förvillande likt en sexuell handling. Faktiskt så lik att människor misstar sig, och innerst inne tycker att "den där tjejen* borde haft vett att inte gå klädd sådär" eller "hånglade hon upp honom innan så visste hon väl vad hon gav sig in på". Ingen är förvånad, detta är en frekvent förekommande syn, och de som inser hur fel detta låter och hur galet det blir när man skuldbelägger offret försöker frenetiskt få upp frågan, belysa den och få andra att inse att det inte alls är offrets fel. Tyvärr verkar det inte gå fram, när var femte ung anser att kvinnan i vissa situationer får "skylla sig själv". Varenda människa inser ju att vissa beteenden är behäftade med risk! Klär jag av mig naken på stan mitt i natten och i det värsta området är det säkert att likställa med att be om det. Gå i fel område vid fel tidpunkt med fel attityd, så är det samma sak som att begå självmord. Eller? Våld anses ju kunna provoceras, så varför inte våldtäkt?
En stor del av problematiken ligger i hur vi ser på våldtäkt som handling, samt hur det definieras i svensk (och internationell) rätt. Kort sagt är våldtäkt enligt svensk lag att man med vilje (uppsåt) använder våld eller hot om våld för att tilltvinga sig samlag. Varför är då detta problematiskt?
Jag skrev i rubriken att det inte handlar om sex. En kvinna kan klä sig utmanande, hångla upp någon och gå hem till honom i syftet att ha sex - och ändå bli våldtagen! Sätt er själva i situationen om det är svårt att förstå. Vissa saker kanske du inte vill gå med på att göra, du kanske inte har lust att göra saker i en viss takt, eller du kanske inser att om vissa saker stoppas in för snabbt på något ställe riskerar du att gå sönder. Ska det vara okej att göra vad som helst med dig bara för att du ville göra någon del av sakerna?
Män våldtar inte för att de är kåta, inte i första hand. Det finns mängder med böcker på området.
"Förövare beskriver ofta sig själva som maktlösa och att de upplever känslor av vanmakt något som till slut måste få utlopp vilket i de här fallen handlar om våldtäkter." (Kwarnmark, E., & Tidefors Andersson, I. (1999). Förövarpsykologi. s 66-67 Stockholm: Natur och Kulturs.)
"Många av dessa mäns relationer till känslomässigt betydelsefulla
personer är konfliktfyllda. Den vrede och förbittring som växer ur
dessa relationer kommer att flyttas över på andra. Våldtäktsoffret
blir måltavlan för förövarens hämndlystnad. Hämnden offret
utsätts för är en handling som utlösts av något som offret inte har
del i" (Hedlund, E. (1989). Med könet som vapen och värn. s. 29 Stockholm: SESAM ).
Makt. Han tar makten. Det handlar inte om sex.
*Det är ovanligt att kvinnor våldtar, men även män blir våldtagna - det får vi inte glömma; får män som blir våldtagna också skylla sig själva?
En stor del av problematiken ligger i hur vi ser på våldtäkt som handling, samt hur det definieras i svensk (och internationell) rätt. Kort sagt är våldtäkt enligt svensk lag att man med vilje (uppsåt) använder våld eller hot om våld för att tilltvinga sig samlag. Varför är då detta problematiskt?
Jag skrev i rubriken att det inte handlar om sex. En kvinna kan klä sig utmanande, hångla upp någon och gå hem till honom i syftet att ha sex - och ändå bli våldtagen! Sätt er själva i situationen om det är svårt att förstå. Vissa saker kanske du inte vill gå med på att göra, du kanske inte har lust att göra saker i en viss takt, eller du kanske inser att om vissa saker stoppas in för snabbt på något ställe riskerar du att gå sönder. Ska det vara okej att göra vad som helst med dig bara för att du ville göra någon del av sakerna?
Män våldtar inte för att de är kåta, inte i första hand. Det finns mängder med böcker på området.
"Förövare beskriver ofta sig själva som maktlösa och att de upplever känslor av vanmakt något som till slut måste få utlopp vilket i de här fallen handlar om våldtäkter." (Kwarnmark, E., & Tidefors Andersson, I. (1999). Förövarpsykologi. s 66-67 Stockholm: Natur och Kulturs.)
"Många av dessa mäns relationer till känslomässigt betydelsefulla
personer är konfliktfyllda. Den vrede och förbittring som växer ur
dessa relationer kommer att flyttas över på andra. Våldtäktsoffret
blir måltavlan för förövarens hämndlystnad. Hämnden offret
utsätts för är en handling som utlösts av något som offret inte har
del i" (Hedlund, E. (1989). Med könet som vapen och värn. s. 29 Stockholm: SESAM ).
Makt. Han tar makten. Det handlar inte om sex.
*Det är ovanligt att kvinnor våldtar, men även män blir våldtagna - det får vi inte glömma; får män som blir våldtagna också skylla sig själva?
måndag 28 april 2008
Vårkänslor i kvadrat
Nu, nu äntligen är det vår! Var jag någonsin tveksam till huruvida jag blev tröttare under det mörka halvåret är allt tvivel som bortblåst, med hjälp av de friska och småkyliga vårvindarna som är vackert ackompanjerade av värmande sol.
Inte nog med att jag klarar mig med något mindre sömn; jag märker av ett ökat intresse av intimt umgänge med pojkvännen dessutom. Kanske det är för att man slipper vira in sig i murriga kläder?
Jag läser 175% sisådär och har precis fullt upp hela tiden, fast jag ska nog hinna med lite tv ikväll ändå. Jo, jag vet att jag inte ser på tv...men ni vet hur bra Sex and the City var i början? Nu har skaparen till den serien gett sig in på ett nytt projekt, Cashmere Mafia, som sänds på måndagskvällar klockan 21.00 på kanal 3.
Har ni missat den är det synd om er, faktiskt, för det är redan på avsnitt 5. Jag har sett alla :) Då vet ni alltså vad jag gör ikväll. Vad ska ni hitta på?
bildkälla: tv.nu
Inte nog med att jag klarar mig med något mindre sömn; jag märker av ett ökat intresse av intimt umgänge med pojkvännen dessutom. Kanske det är för att man slipper vira in sig i murriga kläder?
Jag läser 175% sisådär och har precis fullt upp hela tiden, fast jag ska nog hinna med lite tv ikväll ändå. Jo, jag vet att jag inte ser på tv...men ni vet hur bra Sex and the City var i början? Nu har skaparen till den serien gett sig in på ett nytt projekt, Cashmere Mafia, som sänds på måndagskvällar klockan 21.00 på kanal 3.
Har ni missat den är det synd om er, faktiskt, för det är redan på avsnitt 5. Jag har sett alla :) Då vet ni alltså vad jag gör ikväll. Vad ska ni hitta på?
bildkälla: tv.nu
måndag 21 april 2008
Dubbelt upp
Har haft en konstig trötthet i kroppen. Lyckas inte skaka av den, sover dåligt på nätterna. Har mått lite allmänt illa. Testar gerimax ginseng och shisan (med rosenrot och rysk rot och shisandra, vad det nu ska vara bra för), mest för att orka med att öppna ögonen. Går ett par olika kurser nu som alla behöver bli klara innan sommaren. Det blir inte riktigt dubbelt, mer som en-komma-sjuttiofem gånger heltid. Tycker att det räcker mer än väl och blir över dessutom. Längtar till semestern!
Föräldramöte och snart skolstart för lillan. Jag brukar inte skriva om hennes far särskilt ofta, men idag är jag lite extra trött. Jag är inte din sekreterare din tölp!!! Så, nu känns det genast bättre.
Vet inte varför jag tar på mig extra saker i skolan. Vet att jag är en av få "singelmammor" och bland de absolut yngsta föräldrarna i lillans klass. De andra är ju två föräldrar per barn, jag är garanterat inte två även om mr cutey cute är en pärla ibland*. En del där tycker allt att jag är lite märklig, det har jag fått höra av en tjej som ibland sitter barnvakt till både lillan och ett annat barn i klassen. Med risk för att låta barnslig: Orka liksom.
Balkongen har gått från skräphög till att vara ett fint litet ställe att fika eller sitta och läsa på. Mängder, mängder av blommor - fast mr cutey cute tycker vi borde hänga upp något på väggen också. Han köpte fina utemöbler till oss. Våra utemöbler. Vår bil. *smakar på det* Vår. Våra. Jag är lycklig.
Ps. Jag vet att jag inte läst eller kommenterat på ett tag. Kommentarer kan dröja ett tag, men jag ska börja läsa ikapp så smått - jag har inte glömt er :) Ds.
* Underbara underbara mr cc har både hämtat och lämnat och lekt extrapappa sista tiden. Jag vet faktiskt inte vad jag ska säga. Han har erbjudit sig, utan att jag alls har frågat. Det är bara så härligt och gulligt och omtänksamt och fint så jag vet inte vart jag ska bli av. Det finns hopp!
Föräldramöte och snart skolstart för lillan. Jag brukar inte skriva om hennes far särskilt ofta, men idag är jag lite extra trött. Jag är inte din sekreterare din tölp!!! Så, nu känns det genast bättre.
Vet inte varför jag tar på mig extra saker i skolan. Vet att jag är en av få "singelmammor" och bland de absolut yngsta föräldrarna i lillans klass. De andra är ju två föräldrar per barn, jag är garanterat inte två även om mr cutey cute är en pärla ibland*. En del där tycker allt att jag är lite märklig, det har jag fått höra av en tjej som ibland sitter barnvakt till både lillan och ett annat barn i klassen. Med risk för att låta barnslig: Orka liksom.
Balkongen har gått från skräphög till att vara ett fint litet ställe att fika eller sitta och läsa på. Mängder, mängder av blommor - fast mr cutey cute tycker vi borde hänga upp något på väggen också. Han köpte fina utemöbler till oss. Våra utemöbler. Vår bil. *smakar på det* Vår. Våra. Jag är lycklig.
Ps. Jag vet att jag inte läst eller kommenterat på ett tag. Kommentarer kan dröja ett tag, men jag ska börja läsa ikapp så smått - jag har inte glömt er :) Ds.
* Underbara underbara mr cc har både hämtat och lämnat och lekt extrapappa sista tiden. Jag vet faktiskt inte vad jag ska säga. Han har erbjudit sig, utan att jag alls har frågat. Det är bara så härligt och gulligt och omtänksamt och fint så jag vet inte vart jag ska bli av. Det finns hopp!
torsdag 17 april 2008
tisdag 15 april 2008
Extra Extra Read all about it!
Nu är det äntligen bevisat, vin gör kvinnor kåta!* Jag förstår att detta måste komma som en chock för alla, detta att alkohol kan ha någonting med upphetsning att göra - men så är det uppenbarligen ;)
Två glas vin har de italienska forskarna kommit fram till är optimal mängd för att maximera lubrikationen och lusten. Fast Aftonbladets sexolog, ingen mindre än Malena Ivarsson!, betonar riskerna med för stort intag - again, we're SO surprised - och talar om ett eller två glas. Mer än så kan faktiskt minska lusten.
Artikeln ska ha ett stort plus för att de tar sitt samhällsanvar och påtalar hur tråkigt det är för barn att se sina föräldrar fulla. Tack Aftonbladet, tack forskarna, äntligen har vi alla blivit lite klokare!
Edit:
Nu får vi komma ihåg att detta enbart gäller kvinnor i fertil ålder. Det vill säga, det är kanske möjligt för kvinnor som passerat klimakteriet att bli upphetsade av vin, men rekommendationen för dem måste bli något annorlunda. Risken för bröstcancer ökar nämligen med hela 32% då kvinnor i den gruppen dricker ett till två "små glas alkohol".
Å andra sidan är det riskfyllt att vara kvinna och nykterist. Det är 50% större risk för personer i den gruppen att bli dementa, fast det gäller även de som dricker alkohol men undviker vin. Vilken sorts vin är egalt, drick rött eller vitt vin och minska risken för demens, med andra ord.
Bara så att vi vet. Kvinnor, prioritera!
* Detta inslag fyller två funktioner. Dels är Chilin lagom trött på meningslösa "nyheter", dels vill Chilin kontrollera ifall sex på bloggen säljer så bra som Ms40+ har fått erfara.
Två glas vin har de italienska forskarna kommit fram till är optimal mängd för att maximera lubrikationen och lusten. Fast Aftonbladets sexolog, ingen mindre än Malena Ivarsson!, betonar riskerna med för stort intag - again, we're SO surprised - och talar om ett eller två glas. Mer än så kan faktiskt minska lusten.
Artikeln ska ha ett stort plus för att de tar sitt samhällsanvar och påtalar hur tråkigt det är för barn att se sina föräldrar fulla. Tack Aftonbladet, tack forskarna, äntligen har vi alla blivit lite klokare!
Edit:
Nu får vi komma ihåg att detta enbart gäller kvinnor i fertil ålder. Det vill säga, det är kanske möjligt för kvinnor som passerat klimakteriet att bli upphetsade av vin, men rekommendationen för dem måste bli något annorlunda. Risken för bröstcancer ökar nämligen med hela 32% då kvinnor i den gruppen dricker ett till två "små glas alkohol".
Å andra sidan är det riskfyllt att vara kvinna och nykterist. Det är 50% större risk för personer i den gruppen att bli dementa, fast det gäller även de som dricker alkohol men undviker vin. Vilken sorts vin är egalt, drick rött eller vitt vin och minska risken för demens, med andra ord.
Bara så att vi vet. Kvinnor, prioritera!
* Detta inslag fyller två funktioner. Dels är Chilin lagom trött på meningslösa "nyheter", dels vill Chilin kontrollera ifall sex på bloggen säljer så bra som Ms40+ har fått erfara.
måndag 14 april 2008
slutet av studietiden - oro
Kommer jag någonsin att få ett jobb? Idag är det inte alls självklart att få arbete ens efter avslutade studier, och i den här takten kommer jag aldrig att få ut min examen, åtminstone inte med det prefix jag haft i åtanke under alla år. Det är visserligen möjligt att få arbete utan att ha klarat några få poäng, men jag har studerat så länge nu. Ibland känns det hopplöst.
Jag har bara några få månader kvar, officiellt åtminstone. Tanken på magister har jag redan tidigare skrotat, ändå verkar det omöjligt att någonsin bli klar. Vissa kurser är helt enkelt inte min grej. Statistik tillexempel. Jag vill gärna skylla på mina lärare i matematik, men vad hjälper det? Det är bara jag som kan fixa detta. Istället skjuter jag upp och skjuter upp, hittar andra saker att göra. Städar lite. Tittar på nyheterna. Försöker lösa världsproblemen.
Kommer jag någonsin att få ett jobb? Andra i min ålder har redan arbetat ett antal år, har ääärfarenhääät och referenser. Jag har arbetat lite via ett bemanningsföretag, men aldrig inom mitt studieområde. Varför ska någon anställa mig, när jag inte är så säker på att jag hade anställt mig? Jag är inte ung nog att ge rätt till minskad arbetsgivaravgift, har barn, är i barnafödande ålder, saknar relevant arbetslivserfarenhet, är ingen VG-student.
Möjligen om jag tar de där sista poängen, kanske att jag har en chans då. Fast jag egentligen har så mycket att ge redan nu, inte vill annat än att arbeta bra och visa att jag kan. Jag vill lära mig mer, men det jag behöver lära mig kan jag inte läsa mig till. Praktikplatser saknas. Trainee kan man bli, men då ska man i åtta fall av tio kunna arbeta minst ett par månader utomlands eller åtminstone resa runt i Sverige. Jag lämnar inte mitt barn ensamt så länge, inte ens om jag kan. Det är heller inget alternativ att ta henne med mig, eftersom hennes kontakt med sin far är så viktig.
Kommer jag någonsin att få ett jobb, ett jobb där min utbildning är relevant, ett arbete jag är stolt över att gå till, som motiverar, utmanar och utvecklar mig? Någonstans där jag kan trivas, där människor är positiva och glada och den enda jag behöver tävla emot är mig själv? Där vill jag bo. Ser jag en chans så tar jag den.
Jag har bara några få månader kvar, officiellt åtminstone. Tanken på magister har jag redan tidigare skrotat, ändå verkar det omöjligt att någonsin bli klar. Vissa kurser är helt enkelt inte min grej. Statistik tillexempel. Jag vill gärna skylla på mina lärare i matematik, men vad hjälper det? Det är bara jag som kan fixa detta. Istället skjuter jag upp och skjuter upp, hittar andra saker att göra. Städar lite. Tittar på nyheterna. Försöker lösa världsproblemen.
Kommer jag någonsin att få ett jobb? Andra i min ålder har redan arbetat ett antal år, har ääärfarenhääät och referenser. Jag har arbetat lite via ett bemanningsföretag, men aldrig inom mitt studieområde. Varför ska någon anställa mig, när jag inte är så säker på att jag hade anställt mig? Jag är inte ung nog att ge rätt till minskad arbetsgivaravgift, har barn, är i barnafödande ålder, saknar relevant arbetslivserfarenhet, är ingen VG-student.
Möjligen om jag tar de där sista poängen, kanske att jag har en chans då. Fast jag egentligen har så mycket att ge redan nu, inte vill annat än att arbeta bra och visa att jag kan. Jag vill lära mig mer, men det jag behöver lära mig kan jag inte läsa mig till. Praktikplatser saknas. Trainee kan man bli, men då ska man i åtta fall av tio kunna arbeta minst ett par månader utomlands eller åtminstone resa runt i Sverige. Jag lämnar inte mitt barn ensamt så länge, inte ens om jag kan. Det är heller inget alternativ att ta henne med mig, eftersom hennes kontakt med sin far är så viktig.
Kommer jag någonsin att få ett jobb, ett jobb där min utbildning är relevant, ett arbete jag är stolt över att gå till, som motiverar, utmanar och utvecklar mig? Någonstans där jag kan trivas, där människor är positiva och glada och den enda jag behöver tävla emot är mig själv? Där vill jag bo. Ser jag en chans så tar jag den.
söndag 13 april 2008
Det värsta av det värsta
Sov gott lilla Engla, hoppas det finns någonting fint efter detta livet och att du funnit ro. Må slutet ha kommit snabbt, ditt lidande varit kort och din familj lyckas gå vidare på något sätt i framtiden.
lördag 12 april 2008
Hård yta
Jag hörde på texten att det skulle beröra henne djupt, så jag tog hennes hand. Muren rasade och hennes ögon glänste av tårar. Det är skönt att vara den som ser insidan, hur mjuk hon är inuti, fast det gör ont ibland.
fredag 11 april 2008
Skum sjukdom
Vet inte riktigt vad det varit med mig de senaste dagarna. Fick frossa natten till igår och kunde sedan inte äta någonting under gårdagen - försök resulterade i att det kom upp igen. Sov mest hela tiden, ingen direkt feber och inget kör med magen heller. Läkaren hittade ingenting fel med mig. Idag på eftermiddagen, efter att ha sovit hela natten och halva dagen, är jag frisk och pigg igen. Mycket märkligt, men jag klagar inte :)
Hoppas alla får en fin helg, själv ska jag koppla av och ta det lugnt.
Hoppas alla får en fin helg, själv ska jag koppla av och ta det lugnt.
onsdag 9 april 2008
Recension av "Alice handlar några saker"
"Alice handlar några saker" av Victoria Hammar och Amanda Eriksson är en barnbok ur Klumpe Dumpe-serien från Rabén och Sjögren. I samma serie återfinns bland annat klassiker såsom "Pippi flyttar in" av Astrid Lindgren. Boken kan köpas på exempelvis Bokus för en billig peng, eller lånas på biblioteket alldeles gratis!
Boken handlar om lilla Alice, ungefär tre år, som tar sin mammas plånbok och går med sin nalle som sällskap till affären. Där plockar hon till sig en del varor, smakar lite av alla sakerna och betalar. När hon kommit hem bjuder hon föräldrarna på allt det goda hon köpt. Bokens skriftspråk utgår från det lilla barnets grammatik, exempelvis "mammas plånbok ha".
Bokus säger såhär om boken: "En färgstark och självständig liten tjej i den första av böckerna om Alice."
En annan recensent uttrycker det såhär: "En fint tecknad bok, men innehållet som uppmuntrar till att provsmaka allt innan man betalat gör mig som småbarnsförälder smått gråtfärdig". Mamma Anna
Mitt bidrag är som följer. Vem har egentligen skrivit denna boken? Det kan inte vara omedvetet att barnet stjäl sin mors plånbok, går iväg helt själv utan att någon reagerar, äter från varorna i affären och lyckas betala!!! med sin mammas plånbok och allt detta utan att någon vuxen - för där är många "tanter" - undrar var lilla flickans mamma är.
Under hela läsningen väntade jag på vändningen, det där som skulle göra boken värd att samsas med Astrid Lindgrens odödliga verk. Kanske mamma och pappa skulle undra vart dottern tog vägen? Nog ska väl hennes mor och far, förståndiga vuxna som de är (hmm?), tala lite förstånd med lilla Alice om vikten av att inte ge sig av utan att tala med dem först? Förvånansvärt nog lyckas författarna helt utmanövrera sig själva och schabblar bort alla chanser till återhämtning. När lilla Alice kommer hem bjuder hon mamma och pappa på det hon köpt och sen tar boken slut. Mamma och pappa är tysta, ingen säger någonting och alla ler. SLUT.
Till råga på eländet används ett språk som är under all kritik. Vill jag att min dotter ska lära sig dålig grammatik är det bara att strunta i att läsa för henne. Min dotter tyckte inte ens att boken var rolig, bra, underhållande, motiverande eller någonting annat - hon var bara besviken (hon hade fått den som gåva av någon annan). Hon såg så mycket fram emot att få en bok att läsa helt själv. Jag är emot bokbål som generell företeelse, men i detta fallet är det mer än motiverat.
Boken handlar om lilla Alice, ungefär tre år, som tar sin mammas plånbok och går med sin nalle som sällskap till affären. Där plockar hon till sig en del varor, smakar lite av alla sakerna och betalar. När hon kommit hem bjuder hon föräldrarna på allt det goda hon köpt. Bokens skriftspråk utgår från det lilla barnets grammatik, exempelvis "mammas plånbok ha".
Bokus säger såhär om boken: "En färgstark och självständig liten tjej i den första av böckerna om Alice."
En annan recensent uttrycker det såhär: "En fint tecknad bok, men innehållet som uppmuntrar till att provsmaka allt innan man betalat gör mig som småbarnsförälder smått gråtfärdig". Mamma Anna
Mitt bidrag är som följer. Vem har egentligen skrivit denna boken? Det kan inte vara omedvetet att barnet stjäl sin mors plånbok, går iväg helt själv utan att någon reagerar, äter från varorna i affären och lyckas betala!!! med sin mammas plånbok och allt detta utan att någon vuxen - för där är många "tanter" - undrar var lilla flickans mamma är.
Under hela läsningen väntade jag på vändningen, det där som skulle göra boken värd att samsas med Astrid Lindgrens odödliga verk. Kanske mamma och pappa skulle undra vart dottern tog vägen? Nog ska väl hennes mor och far, förståndiga vuxna som de är (hmm?), tala lite förstånd med lilla Alice om vikten av att inte ge sig av utan att tala med dem först? Förvånansvärt nog lyckas författarna helt utmanövrera sig själva och schabblar bort alla chanser till återhämtning. När lilla Alice kommer hem bjuder hon mamma och pappa på det hon köpt och sen tar boken slut. Mamma och pappa är tysta, ingen säger någonting och alla ler. SLUT.
Till råga på eländet används ett språk som är under all kritik. Vill jag att min dotter ska lära sig dålig grammatik är det bara att strunta i att läsa för henne. Min dotter tyckte inte ens att boken var rolig, bra, underhållande, motiverande eller någonting annat - hon var bara besviken (hon hade fått den som gåva av någon annan). Hon såg så mycket fram emot att få en bok att läsa helt själv. Jag är emot bokbål som generell företeelse, men i detta fallet är det mer än motiverat.
Billigaste-samtalsjakten
Har kollat upp lite abonnemang och kontantkort och det verkar som om halebop och parlino slåss om förstaplatsen bland kontantkort. 3 förlorar på att man måste ladda med minst 150 kr per månad för att få gratis samtal (visserligen då även sms) inom samma nät. På halebop är det 45 kr, vilket jag tycker är en rimlig summa. Faktiskt är abonnemangen inte fördelaktigare än kontantkorten, vilket förvånar mig. På halebop får man visserligen 3000 sms och kanske en telefon om man binder upp sig, men där står inte tydligt att man ringer gratis inom nätet då - vilket man gör ifall man har kontantkort. Slippa bindningstid är ju ett plus i sig, det ger friheten att välja om så snart det dyker upp någonting fördelaktigare. Parlino har inget abonnemang (än), de är bra såtillvida att man ringer gratis (plus uppkopplingsavgift som är något högre än halebop) till fler nät, dock ej alla. Det förutsätter att man vet exakt vilket nät alla nyttjar - någonting jag starkt ifrågasätter då man idag fritt kan flytta över nummer mellan olika operatörer. Tidigare var det enklare, då hade exempelvis alla europolitan (sedemera vodaphone och numera telenor) samma riktnummer*, tror det var likadant med andra operatörer - jag har inte stenkoll.
* Det var bättre förr, åtminstone.
* Det var bättre förr, åtminstone.
måndag 7 april 2008
Några frågor
Om de sänker arbetsgivaravgiften, varför får vi inte högre lön?
Vilket är det billigaste mobilabonnemanget?
Varför går jag inte och lägger mig i tid?
Hur kan det komma sig att när ämnet är intressant lyckas föreläsaren alltid tråka ut mig?
Ska naglar verkligen flisa sig såhär?
Varför börjar jag alltid så makro och slutar på dagisnivå? Gonatt :)
Vilket är det billigaste mobilabonnemanget?
Varför går jag inte och lägger mig i tid?
Hur kan det komma sig att när ämnet är intressant lyckas föreläsaren alltid tråka ut mig?
Ska naglar verkligen flisa sig såhär?
Varför börjar jag alltid så makro och slutar på dagisnivå? Gonatt :)
fredag 4 april 2008
Nyheter från fronten
Meta, typ:
Det är inte precis som om jag inte haft något att skriva om, det har mest saknats tid. Faktiskt har de senaste dagarna varit toppen...utöver möjligen någon timme för lite sömn eller lite stress här och var. Jag retar mig på att jag inte har hunnit dammsuga än, fast det var inte det som var poängen. Om jag mår jättebra och är mitt uppe i fantastiskt härligt och relativt friktionsfritt men händelserikt liv har jag inte tid att stanna upp och tänka. Inte tid att skriva. Jag tror jag är såhär; väldigt mycket fokus på en sak, väldigt engagerad och intensiv och sedan tar det bara stopp i perioder.
Personligt pladder:
Varför är jag så intensiv vid fel tillfällen? Behövande och klängig när jag borde vara blasé eller åtminstone positiv och lätt att ha att göra med? Egoistisk och självcentrerad när jag borde tänka mer på andra? Varför ställer jag så enormt höga krav på mig själv, tror jag att jag är nåt slags helgon som står över alla andra och måste vara perfekt jämt? Hybris. Släpp ner håret, släpp kraven och tillåt dig själv att vara lycklig, kvinna. Sluta upp med att klänga och hålla fast vid bara för att du är så rädd att lyckan ska flyga sin kos genom första öppna fönster. Frisk luft har aldrig skadat någon, däremot kan man kvävas, försök att komma ihåg det. Note to self: Blogga inte osammanhängande, det är inte snällt mot stackarna som försöker läsa. Kanske dela upp inlägget i olika delar med rubriker? Bra idé, så kul att jag kom på den *fixar rubriker*.
Vardagssnack och mer pladder:
Födelsedagskalaset var en succé! Alla överlevde den helt vegetariska buffén, pajerna räckte trots att S inte dök upp* och jag lyckades undvika hjärtattack trots att Älvan varesig dök upp eller hörde av sig förrän sent på kvällen**. Jag fick så mycket saker så jag tänker inte ens försöka rabbla upp dem alla, personliga och fina presenter. Mr cutey cute överraskade som vanligt med att låtsas ge mig någonting litet och gulligt som visade sig vara någonting mer. Kan se fram emot en resa i sommar :) Ska villigt erkänna att jag blev lättad över att inte alla kom med så extravaganta gåvor, det vore helt omöjligt för mig att någonsin återgälda! Vad är det förresten med gåvor som gör mig knasig? De är svåra att tänka ut, ibland pinsamma att ta emot (särskilt stora, dyra saker) och jag är alltid så rädd att bjuda folk för att jag tror att de tror att jag förväntar mig en massa dyrt. Jag som bara vill att folk kommer på fest. Men jag är nog bara nojig som vanligt. S skulle säga att jag tänker för mycket. S skulle nog ha rätt. Nu är det dags för mig att sova.
Gonatt!
* Jag förlåter dig, särskilt efter den personliga och söta presenten. Men kortet, det ska du få igen för ;)
** Usch. Gör mig inte sådär orolig igen. Jag var så *tummen och pekfingret nästan helt ihop* nära att ringa polisen. *kramar om*
Det är inte precis som om jag inte haft något att skriva om, det har mest saknats tid. Faktiskt har de senaste dagarna varit toppen...utöver möjligen någon timme för lite sömn eller lite stress här och var. Jag retar mig på att jag inte har hunnit dammsuga än, fast det var inte det som var poängen. Om jag mår jättebra och är mitt uppe i fantastiskt härligt och relativt friktionsfritt men händelserikt liv har jag inte tid att stanna upp och tänka. Inte tid att skriva. Jag tror jag är såhär; väldigt mycket fokus på en sak, väldigt engagerad och intensiv och sedan tar det bara stopp i perioder.
Personligt pladder:
Varför är jag så intensiv vid fel tillfällen? Behövande och klängig när jag borde vara blasé eller åtminstone positiv och lätt att ha att göra med? Egoistisk och självcentrerad när jag borde tänka mer på andra? Varför ställer jag så enormt höga krav på mig själv, tror jag att jag är nåt slags helgon som står över alla andra och måste vara perfekt jämt? Hybris. Släpp ner håret, släpp kraven och tillåt dig själv att vara lycklig, kvinna. Sluta upp med att klänga och hålla fast vid bara för att du är så rädd att lyckan ska flyga sin kos genom första öppna fönster. Frisk luft har aldrig skadat någon, däremot kan man kvävas, försök att komma ihåg det. Note to self: Blogga inte osammanhängande, det är inte snällt mot stackarna som försöker läsa. Kanske dela upp inlägget i olika delar med rubriker? Bra idé, så kul att jag kom på den *fixar rubriker*.
Vardagssnack och mer pladder:
Födelsedagskalaset var en succé! Alla överlevde den helt vegetariska buffén, pajerna räckte trots att S inte dök upp* och jag lyckades undvika hjärtattack trots att Älvan varesig dök upp eller hörde av sig förrän sent på kvällen**. Jag fick så mycket saker så jag tänker inte ens försöka rabbla upp dem alla, personliga och fina presenter. Mr cutey cute överraskade som vanligt med att låtsas ge mig någonting litet och gulligt som visade sig vara någonting mer. Kan se fram emot en resa i sommar :) Ska villigt erkänna att jag blev lättad över att inte alla kom med så extravaganta gåvor, det vore helt omöjligt för mig att någonsin återgälda! Vad är det förresten med gåvor som gör mig knasig? De är svåra att tänka ut, ibland pinsamma att ta emot (särskilt stora, dyra saker) och jag är alltid så rädd att bjuda folk för att jag tror att de tror att jag förväntar mig en massa dyrt. Jag som bara vill att folk kommer på fest. Men jag är nog bara nojig som vanligt. S skulle säga att jag tänker för mycket. S skulle nog ha rätt. Nu är det dags för mig att sova.
Gonatt!
* Jag förlåter dig, särskilt efter den personliga och söta presenten. Men kortet, det ska du få igen för ;)
** Usch. Gör mig inte sådär orolig igen. Jag var så *tummen och pekfingret nästan helt ihop* nära att ringa polisen. *kramar om*
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
