Alla hjärtans dag

Dottern vaknade sprudlande glad i morse.

"Mamma, vad har du köpt till mig?"

"Öhhh..va?"

"Ja, det är alla hjärtans dag! Då ska mammor ge sina barn presenter för att de älskar dem. Vet du väl!"

Ännu en kommersiell-högtidswannabe. Det har varit på gång ett tag. Jag har bestämt mig för att skippa ilskan mot gratulationskorts- och blomsterförsäljarnas list och bara koppla av. Dagen blir vad man gör den till! Nå, jag har ordnat med en ask choklad till pojkvännen och ett litet kort. Absolut inget "jag älskar dig"-kort, nej nej! Det fick bli ett "Jag tycker om dig"-kort, mest för att han är så löjligt fixerad vid petitesser som ordval. Det viktiga för honom är inte hur saker och ting ÄR. Det viktiga för honom är hur man säger det, och då helst utan några som helst snuttepluttegulliga uttryck. Kärlek. BAH! Kanske är det därför detta är första året vi faktiskt är tillsammans i februari. Tål att tänkas på ;)

Dottern, däremot, förväntar sig glittrigt sockersöta kort med mängder av hjärtan på. Hon tröttnar heller aldrig på att höra hur mamma älskar henne mest i hela världen. Blir nog ett sött kort till henne och en liten blomma ändå, bara för att hon uppskattar det så mycket. Gullungen!

Hittade småtrevliga recept på aftonbladet. Kanske det blir någonting inspirerat av det på lördagen. Grattis på födelsedagen farfar, i din himmel. Glad alla hjärtans dag!

Ps. Har du ingen hjärtevän har du bergis vänner du älskar. Singeltjejer förenen eder och laga god mat till varandra idag :) Ds.

Edit: Det ringde på dörren. Fick ta emot en fin bukett av liten springpojke. Vackra blommor i olika lila nyanser - min favoritfärg! På fina kortet stod att läsa: "Du blev nog förvånad! Bara för att jag tycker om dig! Pusssss" Gissa om jag blev glad :) Fast ännu gladare blir jag imorgon, när han kommer hem!

Träning en nödvändighet

Så länge jag kan minnas har jag lidit av värk i skiftande grad. Främst i hand- och fingerleder, men även knän och nacke. Jag har problem med både rygg och axlar, men dessa försvinner i princip helt när jag tränar regelbundet. Träningen har också lindrat min värk, så mycket att jag knappast ens tänkt på det. Ingen som ser mig när jag tränat ordentligt kan gissa hur det förhåller sig annars. Nu har jag inte tränat på tre veckor och har ont. Väldigt ont.

Att gå till gymmet känns plötsligt inte längre som en lyx, utan som en nödvändighet. Får jag tid att gå dit idag, snälla?

Att försova sig

Det är väldigt mycket lättare att försova sig när man inte har någonting särskilt att passa tiden till nästa dag. Har jag jobb eller tenta kommer jag alltid upp i tid. Troligen beror det på att dylika ting känns viktiga.

Tyvärr ställer inte min hjärna in sig på att dotterns förskola är sådär viktig, som mitt jobb eller min tenta. Det betyder att jag alltsom oftast får bita i det sura äpplet, ringa till skolan och be om ursäkt för att jag försovit oss. Igen. Möjligen ligger en del av problemet i att det just inte är så viktigt att hon kommer i tid, åtminstone har de inte lyckats förmedla vikten av det till mig. Jag får exempelvis ta henne ledig när jag vill, utan att fylla i varesig den ena eller den andra blanketten. Bara denna terminen har hon varit ledig i mer än två veckor. Inte har hon missat någonting av vikt då. En annan sida av det hela är att jag vet så väl att hon skulle klara av att hoppa över en klass. Det enda skälet till att jag låter henne vänta är att det är en så pass stor fördel att gå tillsammans med barn i samma ålder, vilket är viktigare än man kanske tycker vid en första anblick. Tänk bara på när de kommer upp i tonåren och vad som är brukligt på gymnasieavslutningar!

Trots detta är det ändå en nackdel med att jämt komma sent, även om jag är noga med att tala om att felet är mitt. Dottern tror kanske att det är okej att komma sent till skolan, vilket lätt kan sitta i även till nästa årskurs. Dags att inse att den stora helheten gör det viktigt att jag går upp i tid, även då jag inte måste passa skola eller arbete. Dottern ska tidigt skolas till att komma i tid, annars får jag lätt äta upp det senare, inte sant?

Kloka ord om snus

Som ett brev på posten efter mitt misslyckade snusstopp, publicerade aftonbladet idag en artikel som heter "Snusa, tjejer!". Nähä?

En rådgivare på Swedish Match går i en debattartikel ut med information om en undersökning, som i korthet går ut på att snus är 99% mindre skadligt än cigaretter ("reducerar hälsoriskerna med 90-99%"), vilket självfallet innebär att vi alla bör snusa istället! Vilken bedrövlig tanke detta egentligen är. Visserligen kan jag förstå det goda i att rökare går över till snus - det är jag den första att skriva under på. Detta gäller dock bara i de undantagsfall då rökare vid flera försök att sluta har misslyckats kapitalt och inte kan få stopp på eländet på annat vis.

Det den förnäme cancerspecialisten, som heter Freddi Lewin, om det nu säger er något, glömt att påtala är den höga grad av beroende man då ger sig in i. Som föredetta rökare kan jag gå ed på att det är långt svårare att sluta snusa än att sluta röka. Rökningen hade mig aldrig så fast och då jag slutade och sedemera gick över till att snusa, kunde jag inte ana vilka plågor detta skulle resultera i vid försök att sluta.

Snälla rökare, försök att sluta utan snus! I annat fall riskerar ni att för evigt vara slavar under nikotinet, precis som jag. Jag framhåller dock mer än gärna att det är bra mycket bättre att snusa än att röka, förutsatt att man alls inte kan sluta röka annars. Överväg noga era alternativ.

Blackle

Självfallet har jag andra ting att skriva om, men först måste jag genast ta itu med att berätta om den "nya" sökmotor min kära svägerska S visat mig. Den drivs av google och fungerar på precis samma sätt, men har helt svart bakgrund, vilket skall spara energi. Det finns också angivet på sidan hur många kilowattimmar som beräknas ha sparats genom användandet av denna sökmotor istället för de vanliga med vit bakgrund. Jag har tidigare haft vanliga google som startsida, mest för att det var förinställt (troligtvis av min käre kusin som ordnat lite med datorn i början, vem vet ;), och första sidan brukar sällan vara den jag använder ofta. Desto bättre om den då är svart, så att den kan spara något lite ström. *ler*

Länk finns här: Blackle

Familjeresan

Åh. Ååååhhhhh, vad underbart att komma till ljumma vindar och en sol som inte bara belyser, utan också värmer, min kalla lekamen! I samma stund som jag satte min sandalbeklädda fot i det fria, endast iklädd bikini, sommarkjol och tunt linne, kände jag hur all spänning och stress liksom flög eller flöt bort. Alla den gråtrista vardagens bekymmer var glömda. De var helt utan betydelse, de fanns inte. Våra dagar fylldes av pool- och havsbad, härliga promenader och god mat. Ett eller annat glas vin och någon drink dessutom, ska erkännas ;)

Lillan blev förskräckligt bortskämd! Hon fick en semesterdröm hon kommer att minnas länge, tror jag.

Hemma i Sverige rasade tydligen stormen. I samma stund vi gav oss av satte den igång, och var över i den stund vi landade. Dagen därpå sprack molntäcket upp och gav oss något av vinterns enbart belysande sol. Värmen väntar ännu en tid, dock har jag redan sett tecknen. Våren kommer snarare än vi tror, insåg jag när jag idag fick möjlighet att fånga både snödroppar och vintergäck på bild.

Jag hoppas att alla haft det bra, och kommer att uppdatera mig på de av era bloggar jag har tillgång till å det snaraste. Ni förstår säkert om jag först dyker ner i min Ben & Jerry Peace of Cake bägare ;)

Hasta Luego

Sista inlägget innan familjeresan till utlandet! Allting är jättebra, jag mår toppen - inga missförstånd skuggar min semesterhimmel. Snusfri, visserligen fortfarande uppsvälld och kinkig ibland, men dock snusfri!

"We are beautiful, in every single way - words won't bring us down" Christina Aguilera

Edit 23.55: Jag har börjat snusa igen!!! Det var antingen det eller psykakuten. Fråga inte varför. Jag gjorde ett gott försök, 20 dagar, men det blev bara värre. Finns inga bra tillfällen att sluta, men det finns uppenbarligen dåliga. Nu har jag packat och vi åker om ett par timmar. Synes :)