Min största utmaning skulle vara att räkna stjärnorna, mitt största nöje att uppleva årstiderna och de olika gäster jag skulle få - fåglarna, ekorrar kanske…
Jag skulle bli ett gammalt träd. När jag dog skulle jag inte användas som virke, eller brännas. När jag dog skulle jag få förmultna och återgå till jorden för att sedan bli näring åt ett nytt, spirande träd. Om jag inte var jag.
Inlägget är ursprungligen ett svar på ett inlägg hos Hosanna
5 kommentarer:
Fin text.
Jag skulle gärna vara i skogen men kanske inte så statiskt som ett träd. Hoppas du har en riktigt bra helg!
Kram
Jag är inne på samma tanke, att det inte vore dumt att vara ett träd. Men blev lite nedröstad när jag bloggade om det. Och det är kanske sant att det vore lite statiskt, men det är ändå något lockande i tanken. Men nu är vi ju dom vi är och det är väl inte så dumt det heller.
Kram
Man kan ju, förslagsvis, se det som en metafor. Då blir det genast mindre statiskt och mera spännande :)
Hoppas ni båda har det toppen! Kram
Tack. Din text är så vacker. Återvänder gång på gång...
väldigt fint skrivet som sagt. bra föremål att vara om man inte är sig själv tycker jag. kram.
Skicka en kommentar